Stycket

29.NJA 2006 s. 170 gällde dels tillämpning av den säregna bevisbörderegeln i 21 § diskrimineringslagen, dels frågan om skadeståndets storlek enligt 16 § diskrimineringslagen vid ett fall av diskriminering; personal på en restaurang hade uppmanat två homosexuella kvinnor att sluta pussas och kramas samt avvisat dem från restaurangen. Skadestånd yrkades med 120 000 kr. Efter en diskussion av bevisbörderegeln (som ansågs böra tolkas som en presumtionsregel) framhöll HD att skadeståndsbeloppen enligt diskrimineringslagen förutsatts ligga på en högre nivå än kränkningsersättning enligt SkL; emellertid måste ersättningens storlek kunna vara högst varierande beroende på kränkningens art och omfattning samt andra omständigheter i de enskilda fallet. Trots att kränkningen ”utan tvivel får anses som allvarlig” skulle yrkat skadeståndsbelopp ligga långt över de nivåer som tillämpas enligt allmän skadeståndsrätt; HD jämförde här med kränkning genom mordförsök (100 000 kr) och våldtäkt (75 000 kr). Utan särskilt lagstöd borde enligt domstolen ersättning för kränkning i ett fall som det aktuella inte ligga alltför långt från praxis enligt SkL; 15 000 kr borde vara skäligt belopp.s. 563