12 · Påföljder

1.De påföljder som blir aktuella vid brott mot apportavtal får bestämmas utifrån när kontraktsbrott aktualiseras. I köprätten brukar den primära påföljden anses vara fullgörelse. När det däremot gäller apportavtal, exempelvis när kontraktsbrott uppkommit till följd av en avtalsparts agerande, är det svårt att tänka sig hur en fullgörelse skulle gå till. Generellt i kontraktsrättsliga förhållanden gäller att väsentligt avtalsbrott ger rätt till hävning. Det är emellertid svårt att se hävning som en aktuell påföljd om apporten gått så långt att det blir fråga om beslut i bolaget. I vart fall torde inte en hävning av avtalet få någon betydelse efter registreringen. Den påföljd som närmast blir aktuell för avtalsparterna på grund av avtalsbrott torde vara skadestånd. En alternativ påföljd kan vara avtalat vite.s. 549

2.Om påföljder regleras särskilt i avtalet skall dessa påföljder tillämpas. Har inget avtalats får påföljderna fastställas genom utfyllning. Det ligger nära tillhands att inom detta område, liksom inom kontraktsrätten i övrigt, hämta stöd från de köprättsliga reglerna om fel och påföljder. Anledningen till detta är att det både i detta sammanhang och i köprättsliga sammanhang handlar om utbyte av prestationer. Andra lagar som kan bli tillämpliga vid utfyllning är exempelvis skadeståndslagen och jordabalken.s. 549

3.Vad gäller skadeståndets allmänna förutsättningar kan särskilt nämnas att skadestånd blir aktuellt när det föreligger adekvat kausalitet mellan kontraktsbrottet och den skada som uppstått. Vid en adekvansbedömning får avgöras om sambandet mellan kontraktsbrottet och skadan är tillräckligt nära. Vid kontraktsbrott avseende apportavtal torde även minst ett culpöst agerande vara en förutsättning för skadestånd — det torde knappast vara aktuellt att avtala om strikt ansvar. Skadestånd i kontraktsförhållanden begränsas även av den så kallade normskyddsläran, som innebär att skadeståndet begränsas av kontraktets ändamål. Skyldigheten att erlägga skadestånd begränsas med andra ord av skadeståndsregelns skyddsintresse.s. 549

4.Vem aktuellt ansvarskrav skall riktas mot får avgöras utifrån vem som varit oaktsam. Sköts informationsinsamlingen av ett revisionsbolag ligger det närmast till hands att de får ansvara för uppgifterna om de agerat oaktsamt. I det fall avtalet ingåtts på grund av oriktig redovisning och betalningen av aktierna skulle överstiga deras reella värde har det i doktrinen uttalats att skadestånd kan utkrävas enligt aktiebolagslagen av de styrelseledamöter som genom oaktsamhet föranlett balansräkningens felaktiga innehåll.s. 550

5.Även i det fall aktieägare genom att rösta för en oriktig årsredovisning på bolagsstämman har medverkat till att apportören deltar i nyemissionen kan skadestånd ifrågasättas. Det krävs dock att aktieägarna skall ha handlat grovt oaktsamt eller uppsåtligt, vilket torde vara svårt att styrka.s. 550

6.Syftet med skadeståndet är att den skadelidande parten skall försättas i samma ekonomiska ställning som om den skadevållande handlingen inte inträffat utan avtalet hade fullgjorts (det positiva kontraktsintresset). I vissa fall anses i stället att den skadelidande skall sättas i samma ställning som om något avtal aldrig hade ingåtts (det negativa kontraktsintresset).s. 550

7.Avseende beräkningen av skadestånd är som sagt huvudregeln att ersättningen skall motsvara det positiva kontraktsintresset. Domstolarna är dock bundna av parternas yrkanden vid beräkningen. För det fall det är svårt med en uppskattning av inträffad skada kan domstolen, på yrkande av part, enligt 35 kap. 5 § rättegångsbalken uppskatta skadan till ett skäligt belopp. Vid culpa in contrahendo utgår ersättning enligt det negativa kontraktsintresset, vilket innebär att bland annat kostnader för träffande av avtalet, förberedelser för fullgörandet ersätts.s. 550

8.Enligt 40 § KöpL har köparen rätt till ersättning för den skada han lider genom att varan är felaktig. Säljaren kan komma undan ansvaret om han påvisar att det har förelegat ett hinder utanför hans kontroll för att avlämna felfri vara. Vid fel på apportegendom som beror på vad som särskilt utfästs eller oaktsamhet beräknas skadeståndet till det positiva kontraktsintresset, vilket anses framgå av 40 § 3 st. KöpL. Annars lämnas ersättning för den direkta skadan. Även vid dröjsmål som beror på oaktsamhet ersätts det positiva intresset, jämför 27 § 4 st. KöpL. Det innebär att ersättning kan utgå för förlust till följd av minskning eller bortfall av produktion eller omsättning, annan förlust till följd av att varan inte kan utnyttjas på avsett sätt, utebliven vinst till följd av att ett avtal med tredje man har fallit bort eller inte har blivit riktigt uppfyllt, och annan liknande förlust, om den varit svår att förutse, jämför 67 § 2 st. KöpL.s. 550

9.Vid övervärdering av apportegendom kan bolaget kräva att apportören i vart fall täcker upp aktiens kvotvärde enligt den aktiebolagsrättsliga tillskottsplikten. Det kan diskuteras om även apportören har ett ansvar att se till att apportegendomen inte blir övervärderad och om en övervärdering kan innebära ett fel i köprättslig mening. En avtalspart måste ha möjlighet att göra en bra affär, så länge kvotvärdet är täckt, och därför bör enligt min mening skadeståndsansvar på grund av övervärdering förutsätta en grov felvärdering och ond tro.s. 551

10.Att fullgöra, det vill säga i detta fall leverera felfri apportegendom, torde vara ett alternativ. I praktiken är det nog svårt att skaffa fram felfri egendom då apportegendom helst bör vara icke-fungibel för att inte apporten skall komma att ifrågasättas som otillbörlig enligt generalklausulen.s. 551

11.Även vid bruk av fastigheter som apportegendom kan fel uppstå. I detta fall ligger det nära tillhands att hämta stöd från jordabalkens felbegrepp. Om en fastighet är belastad med ett rådighetsfel har säljaren av egendomen ett strikt skadeståndsansvar. Detta innebär att apportören blir skadeståndsskyldig gentemot bolaget. Angående rättsliga fel på fast egendom gäller, precis som för lös egendom, allmänt att säljaren ansvarar om köparen är i god tro; jämför 4 kap. 21 § JB som behandlar det rättsliga felet att säljaren inte var rätt ägare (hemulsansvaret). Om den rätte ägaren väcker talan om klander och fastigheten kan frånvinnas köparen, skall säljaren återbära köpeskillingen och, vid god tro hos köparen, även ersätta dennes skada.s. 551

12.Faktiska fel regleras i 4 kap. 19 § JB. Överensstämmer inte fastigheten med vad som följer av avtalet eller om den annars avviker från vad köparen med fog kunnat förutsätta vid köpet, kan köparen enligt 4 kap. 12 § JB få rätt att göra avdrag på köpeskillingen eller häva köpet. Köparen har även rätt till ersättning för skada, om felet eller förlusten beror på försummelse på säljarens sida eller om fastigheten vid köpet avvek från vad säljaren får anses ha utfäst. Undersökningsplikten begränsar dock ansvaret för fel på fastigheter. Säljaren är skyldig att ersätta det positiva kontraktsintresset på grund av felaktigt lämnade uppgifter eller vid underlåtelse att lämna upplysningar.s. 551

13.Avlämnar en apportör apportegendomen efter avtalad tidpunkt har dröjsmål uppstått. Utifrån samma resonemang som ovan förts om köplagens tillämplighet torde bestämmelserna kunna tillämpas analogivis för att avgöra vad som är dröjsmål, om inte parterna avtalat något annat. Enligt de aktiebolagsrättsliga bestämmelserna borde det vara tillräckligt om egendomen tillförs bolaget före registreringen av bolaget eller nyemissionsbeslutet och inom den tid som krävs för att revisor skall hinna intyga att egendomen tillförts bolaget för att undvika dröjsmål. Om bolaget däremot är part i avtalet borde de obligationsrättsligt kunna åberopa dröjsmål även före registreringen, då bolaget lider skada av att egendomen inte har levererats i tid.s. 552

14.Avslutningsvis måste påpekas att ett skadestånd eller ett vite som följer av avtalet kan jämkas. En oskälighetsgrund kan vara att den skadeståndsskyldige inte hade möjligheter att förutse eller hindra att skadan skulle uppstå. En jämkning kan ske, enligt 36 § AvtL, av avtalsvillkor som är oskäliga med hänsyn till avtalets innehåll, omständigheterna vid avtalets tillkomst, senare inträffade förhållanden och omständigheterna i övrigt. Om villkoret har sådan betydelse för avtalet att det inte skäligen kan krävas att detta skall gälla med oförändrat innehåll, får avtalet jämkas även i annat hänseende eller i sin helhet lämnas utan avseende. Vid prövning enligt första stycket skall särskild hänsyn tas till behovet av skydd för den som intar en underlägsen ställning i avtalsförhållandet.s. 552