Se HD:s domskäl i NJA 1992 s. 66.
Hänvisas från p. 1 (s. 536)
1.Det är dessutom intressant att i detta sammanhang dra paralleller till formkravet i 4 kap. 1 § jordabalken (”JB”) avseende fastighetsköp jämte praxis på detta rättsområde. Om vi börjar med att se till ordalydelsen kan det konstateras att formkravet gäller för fastighetsköpet och vissa villkor i samband med köpet. Om inte formkravet är uppfyllt är inte heller ett anbud att sälja eller köpa en fastighet bindande, det vill säga anbudet har inte någon rättsverkan och kan i sig inte leda till skadestånd. Trots formkravets ordalydelse har det i praxis fastställts att detta skall tillämpas även avseende till exempel utfästelser och avtal om förköpsrätt; argumentation har förts att en avvikelse från formkravet kan skapa osäkerhet i äganderätten, vilket i sin tur kan vara negativt för fastighetsomsättningen och kreditgivningen.s. 536
2.Det går dock att i rättspraxis skönja en mildare syn på formkravet, vilket öppnat för föravtal vid fastighetsköp. I NJA 1974 s. 526 uttalade HD att handpenningavtal är bindande såtillvida att det utgör en övre gräns för hur mycket skadestånd som kan betalas ut vid ett ofullbordat köp. Med handpenningavtal avses i detta sammanhang ett föravtal till att senare ingå avtal om köp av fastighet. Domen pekar således på en mindre sträng inställning till formkravet. Av rättsfallet kan enligt Hellner slutsatsen dras att ett föravtal, som ingås med en utfästelse att erlagd handpenning förverkas eller vite utges i det fall någon av avtalsparterna inte fullföljer avtalet, borde vara giltigt trots att formkravet i 4 kap. 1 § JB inte har uppfyllts. Detta under förutsättning att ersättningen enbart täcker det negativa kontraktsintresset.s. 537
3.Skriftligt formkrav finns även uppställt vid köp av bostadsrätt, se 4 kap. 5 § bostadsrättslagen. Trots detta fastslog HD i NJA 1992 s. 66 att ett skriftligt optionsavtal avseende överlåtelse av bostadsrätt har bindande verkan. Grunden för HD:s resonemang är att då avtalsfriheten är en naturlig utgångspunkt inom avtalsrätten blir optionsavtal avseende lös egendom bindande, om inte annat framgår av lag eller om särskilda omständigheter motiverar det. Dessutom framfördes argument att det saknades förbud mot optionsavtal i bostadsrättslagen och att lagstiftaren inte särskilt uppmärksammat frågan i förarbetena. Formkravet i bostadsrättslagen inverkar dock såtillvida att ett optionsavtal avseende en bostadsrätt skall vara skriftligt för att vara bindande.s. 537
4.Grauers menar att en slutsats som kan dras av rättsfallet är att en blivande köpare eller säljare kan avge ett skriftligt anbud, men att det däremot är oklart huruvida optionsavtalet måste vara undertecknat av båda parter för denna bundenhet.s. 537
5.För att knyta ihop det anförda kan sägas att praxis ger intryck av viss restriktivitet med analoga tillämpningar av formkrav. Emellertid bör det noteras att HD undantagsvis tillämpat formkravet analogt; se NJA 1970 s. 180 och NJA 1974 s. 526. Även om formkravet skall utsträckas analogivis torde således praxis inte utesluta att vissa föravtal kan vara giltiga trots formkravet. NJA 1992 s. 66 är i detta sammanhang dock mer jämförbart med aktieteckningens formkrav då en bostadsrätt är att betraktas som lös egendom och är kopplad till andel i en juridisk person.s. 537
6.Att göra en analog tillämpning av formkravet vid aktieteckning och räkna in till exempel föravtal och optioner vore enligt min mening att gå för långt. Formkravet vid aktieteckning torde, under beaktande av ändamålen med kravet, således få tolkas i enlighet med sin ordalydelse. Även rättssäkerhetsskäl talar härför. Det är enbart motiverat att göra analogier eller reduktionsslut när det finns övervägande skäl som talar för en sådan lösning.s. 537
7.Så långt kan jag konstatera att formkravet inte lägger några hinder i vägen för att anse att apportavtal är obligationsrättsligt bindande i och för sig. Ännu återstår att diskutera hur ett sådant obligationsrättsligt avtal verkar för parterna och om det har bolagsrättslig verkan.s. 538