Citat i kontext

Närliggande

Fotnot 36

Det finns dock flera rättsfall som, åtminstone indirekt, ger stöd för att tillämpningen hittills vid expropriation har tagit sikte på det ”ekonomiska” marknadsvärdebegreppet. I rättsfallen NJA 1979 s. 735 I och II utgick ersättning för rörelseskada — förlorad handelsvinst respektive mistade byggnadsarvoden — utöver löseskilling. I NJA 1981 s. 780 betalades ersättning för lagfartskostnader utöver marknadsvärdet. I rättsfallet NJA 2002 s. 45 gjorde HD ett principiellt uttalande om gränsdragningen mellan ersättningsarter, varvid HD i princip citerade expropriationsutredningen vad gäller uttalandet om ett högre värde för den ene än den andra ägaren etc. samt hänvisade till prop. 1971:122 s. 171. Målet gällde dock inte i sig frågan om gränsdragning mellan ersättningsarter, utan tolkningen av marknadsvärdebegreppet som grund för bestämmande av tomträttsavgäld. Å andra sidan kan nämnas, att i det vattenrättsliga sammanhanget har HD slagit fast att marknadsvärdeprincipen skall tolkas på ett visst sätt som avviker från det strikt ekonomiska, se NJA 1990 s. 296.

Hänvisas från p. 10 (s. 302)

10.Ytterligare ett tolknings- eller tillämpningsproblem gäller huruvida marknadsvärdet i det expropriationsrättsliga sammanhanget har en annan innebörd än den ovan beskrivna ekonomiska definitionen. I litteraturen har det nämligen framförts att i princip all fastighetsskada bör ersättas via löseskilling eller intrångsersättning, oavsett om skadan går att uttrycka som ett, enligt gängse värderingsmetoder, bedömt marknadsvärde (värdeminskning) eller inte. Genom en sådan rättslig tolkning av marknadsvärdebegreppet kan dörren öppnas för t.ex. möjligheten att ersätta en på fastigheten nedlagd kostnad som inte slår igenom i marknadsvärdet och som därför, vid en strikt ekonomisk tolkning av marknadsvärdebegreppet, normalt inte torde vara att anse som en ersättningsgill expropriationsskada. Frågan om det finns en diskrepans mellan det ekonomiska och rättsliga marknadsvärdet kan sägas bygga på olika tolkningar av expropriationslagens förarbeten. Problemet har inte ställts på sin spets i något HDavgörande.s. 302