Se senast NJA 2001 s. 292.
Hänvisas från p. 3 (s. 510)
3.Reglerna i skuldebrevslagen bygger på den outtalade förutsättningen att gäldenären, om han betalar till rätt borgenär, inte löper någon risk alls att behöva betala två gånger. Problem uppstår emellertid när det förefaller oklart vem som är rätt borgenär. Reglerna i 29 och 30 §§ skuldebrevslagen bygger på tanken att gäldenären likväl alltid måste träffa ett val — han kan i princip inte hänvisa parterna till att slita tvisten innan han betalar, för då kommer han i dröjsmål i förhållande till den rätte borgenären, med det ansvar som det kan medföra. Och här ger de nämnda reglerna en lättnad. Gäldenären kan alltid med befriande verkan prestera när det gäller 29 § till överlåtaren, om han är i god tro, även om förvärvaren är rätt borgenär. När det gäller 30 § så kan gäldenären med befriande verkan prestera till förvärvaren om han inte misstänker att överlåtelsen inte gått rätt till. Men här gäller e contrario, att när sådan misstanke uppstått så kan gäldenären med befriande verkan prestera till överlåtaren. Här gäller ytterligare förutsättningar, bl.a. att överlåtelsen skall vara skriftlig. Vid starka ogiltighetsgrunder faller rätten att betala med befriande verkan.s. 510