Se NJA 1998 s. 238.
Hänvisas från p. 3 (s. 855)
1.Underhåll eller inte? I samtliga nordiska länder respekteras numera en parts önskan om att äktenskapet skall upplösas och några grunder behöver inte uppges. I Sverige dateras sig denna ovillkorliga rätt till skilsmässa till 1974. Med denna reglering vann föreställningarna om individens självständighet och äktenskapets frivillighet sitt slutliga insteg över såväl individuella som samhälleliga intressen av gemenskap och familjestabilitet. I enlighet med betänkandet torde detta dock ha berott på en övertygelse om att de restriktioner som förelåg rörande rätten till upplösning som tidigare fanns var av mindre betydelse än olika svårigheter av ekonomisk och social natur som kunde förknippas med upplösningen, samt bundenheten till barnen.s. 855
2.En följd redan av att familjen med 1920 års GB inte längre sågs som en oupplöslig enhet, var ett behov av att reglera gemenskapen mellan dem. Regelsystemet speglar i sin helhet motsättningen mellan å ena sidan denna gemenskap och å andra sidan individens självständighet och oberoende, samtidigt som en omsorg om den svagare parten genomsyrar lagstiftningen. En del av denna reglering var möjligheten till underhåll. När underhållsskyldigheten efter äktenskapsskillnad till slut 1978 i praktiken utmönstrades ur den svenska regleringen var detta inte endast en effekt av ett minskat behov grundat i kvinnors allt högre frekvens av förvärvsarbete, utan också en funktion av en önskan om att utforma reglerna om underhållsbidrag så att de främjade ekonomisk självständighet. Det har också i förarbetena framhållits att gällande socialförsäkringslagstiftning samt sociallagstiftningen i övrigt vid denna tid i väsentliga delar hade tagit över den roll som tidigare hade spelats av underhållsreglerna.s. 855
3.Den nordiska regleringen är tämligen likartad på detta område, även om den rättstekniska utformningen är mycket varierad, vilket försvårar en jämförelse. I de nordiska länderna utgår emellertid endast underhåll i få fall och normalt sett bara under en övergångstid, även om det finns möjlighet även till längre underhåll. Sverige synes vara det land som är mest restriktivt med att tillerkänna underhåll medan Danmark synes bestämma underhåll i större omfattning. I Sverige krävs dessutom alltid ett orsakssamband mellan äktenskapet och underhållsbehovet.s. 855
4.Äktenskapet har vissa ekonomiska rättsverkningar som i möjligaste mån inte anses böra utsträckas att gälla efter dess upplösning. Tanken bakom vår reglering om underhållsbidrag är att en fortsatt underhållsskyldighet inte skulle innebära ett totalt upphörande av gemenskapen. En bestämmelse som anger parternas egen försörjning som huvudregel torde vidare påverka makar så att de inrättade sina förhållanden så att de blev ekonomiskt oberoende av varandra, vilket stärker jämställdheten mellan könen.s. 856
5.I resten av Europa ser det dock fortfarande annorlunda ut. Regleringarna skiljer sig åt, men även om huvudprincipen ofta är att makar efter skilsmässa skall vara självförsörjande, kan underhåll utgå i en långt större omfattning än i Sverige. Den ekonomiskt självständiga individen i den svenska modellen I Sverige har vi på olika sätt strävat efter den ekonomiskt självständiga individen. Detta har tydligt kommit till synes bl.a. i familjelagssakkunnigas ställningstaganden på 70-talet vad avser underhållsbidragen där de sakkunniga särskilt adresserade önskan om att främja ekonomisk självständighet.s. 856
6.Vid denna tidpunkt hade visserligen den gifta kvinnan i allt större utsträckning blivit självförsörjande, dock utan att detta inneburit en reell jämställdhet mellan män och kvinnor, eftersom mäns genomsnittliga inkomster fortfarande var högre än kvinnors. Möjligheten att genomföra en lagstiftning med det klart uttalade målet om ekonomisk självständighet för individen, utan att kvinnor som svagare parter skulle komma i kläm, blev därför avhängigt av de försörjningsmöjligheter som stod till buds genom socialförsäkringslagstiftning samt sociallagstiftningen i övrigt.s. 856
7.Det finns alltså ett tydligt och klart samband mellan vår syn på individen som ekonomiskt självständig och ”den svenska modellen” innebärande en grundtrygghet för alla. Även om en fortlöpande utveckling har skett vad gäller karriär och yrkesliv för kvinnor, kan det föreligga situationer där en ekonomisk självständighet kräver det stöd som socialförsäkringssystemet kan ge. Många kvinnor arbetar fortfarande deltid under barnens småbarnstid och mångas karriärmöjligheter begränsas också på grund av omsorg om familjen. Samtidigt sker fortlöpande en utveckling mot en större delaktighet från fädernas sida.s. 856
8.Den föreliggande skillnaden på synen på individen som självständig mot en bakgrund av vårt svenska välfärdsystem gör oss dåligt rustade att inträda i en harmonisering med det övriga Europa. Det är svårt för att inte säga omöjligt att tänka sig en situation där vi skulle överge vår grundmurade syn på individen som ekonomiskt självständig och äktenskapet som en frivillig union, upplöslig på grund av partens önskemål. Härpå är underhåll efter äktenskapets upplösning endast ett exempel.s. 857