Stycket

43.Det är inte ovanligt att en skadelidande i en rättegång kräver ersättning för vissa skador. Vilka krav som skall ställas upp för att den skadelidande senare skall kunna göra gällande andra krav när det finns en specialpreskriptionsregel som kräver att talan skall väckas inom viss tid var föremål för prövning i NJA 1985 s. 561. Avgörandet gällde frågan om ett krav på ersättning för inkomstförlust kunde göras gällande efter det att mer än två år förflutit efter skadans uppkomst i en situation där ansvar i och för sig förelåg enligt 1922 års luftansvarighetslag (1922:382). I denna lag stadgas i 6 § att ”talan å skadestånd enligt denna lag skall anhängiggöras inom två år från det skadan timade”. Den skadelidande hade här väckt talan och tillerkänts rätt till ersättning för lyte och men. TR:n, vars dom fastställdes av HD, fann att kravet på ersättning för inkomstförlust preskriberats eftersom anspråket inte preciserats så att det angivits fullständigt och den skadelidande inte heller gjort ett uttryckligt förbehåll om rätt att kräva ytterligare ersättning.s. 749