Citat i kontext

Stycket

41.Ett antal avgöranden har gällt frågan om ett försäkringsbolags agerande kan medföra att bolaget under vissa omständigheter skall anses ha avstått med bindande verkan från att göra gällande en specialpreskriptionsregel. Ett första fall var här NJA 1984 s. 747. Här prövades om preskription skett enligt 12 kap. 61 § JB, enligt vilken preskription sker om ”hyresvärd eller hyresgäst, som vill framställa fordringsanspråk på grund av hyresförhållande” inte väckt talan inom två år från det att hyresgästen lämnade lägenheten. Här var det ostridigt att talan inte väckts inom tvåårsfristen. HD uttalade, med hänvisning till NJA 1971 s. 216 (P&I-försäkring), att det ”får anses vara naturligt och välgrundat att, om ett försäkringsbolag som har meddelat ansvarsförsäkring medger skadeståndsskyldighet, detta betraktas som ett avstående från en rätt att göra invändning om specialpreskription”. Ansvarsförsäkringsgivaren hade dock i brev förklarat för försäkringstagaren att någon skadeståndsskyldighet enligt deras uppfattning inte förelåg, varför detta inte kunde anses som ett medgivande. Att bolaget sedermera erbjudit viss ersättning förlikningsvis kunde inte heller anses medföra ett medgivande av ersättningsskyldighet.s. 749