Stycket

26.39 § KFL har också varit föremål för prövning i NJA 1997 s. 734. Här var dock huvudfrågan när sexmånadersfristen i andra stycket skulle anses ha inletts. Bestämmelsen anger bara att sexmånadersfristen inleds när försäkringsbolaget har förklarat att man tagit slutlig ställning till ersättningsfrågan. Bestämmelsen anger dock inte om tiden skall inledas när bolaget avsänt förklaringen, när försäkringstagaren fått förklaringen sig tillhanda eller när försäkringstagaren tagit del av förklaringen. Bestämmelsen anger inte heller på vems risk försäkringsbolagets meddelande förmedlas. I NJA 1997 s. 734 påstod försäkringstagaren att kravet inte preskriberats eftersom han aldrig fått någon förklaring med slutligt ställningstagande från bolaget. HD frågade sig först på vems risk meddelandet skall befordras. Utslagsgivande var här enligt HD i vems intresse regeln i 2 st. givits. Eftersom förklaringen utgjorde försäkringsbolagets möjlighet att avsluta ett försäkringsärende fick regeln anses given i dennes intresse och därför fick bolaget också anses stå risken för att meddelandet inte når försäkringstagaren. Nästa fråga var enligt HD om det skulle krävas att försäkringstagaren fått kännedom om förklaringen. Frågan besvarades nekande eftersom ett sådant krav skulle ”föra för långt”. Det fick därför anses tillräckligt att förklaringen kommit försäkringstagaren tillhanda, något som skulle bevisas av försäkringsbolaget. Enligt HD fick beviskravet som regel anses vara uppfyllt om förklaringen ”avsänts till försäkringstagaren under hans vanliga adress och försändelsen inte returnerats som obeställbar”.s. 740