Närliggande

12.I de fall borgenären är legal representant för en gäldenär eller tvärtom anses reglerna om preskriptionsavbrott över huvud inte tillämpliga. NJA 1987 s. 259 gällde bl.a. frågan om en nära intressegemenskap mellan två aktiebolag uteslöt att preskription kunde inträda. Det ena bolaget, som försatts i konkurs, hade ägts av två privatpersoner och den enes barn. Det andra bolaget, som påstod att preskription inträtt, ägdes av den andra personens barn. HD fann här att intressegemenskapen mellan bolagen inte uteslöt att fordringspreskription kunde inträda i förhållandet mellan bolagen. 5.3.1.2 Tid när preskriptionsfristen inleds I 2 § PreskL stadgas att preskriptionstiden skall räknas från tillkomsten av fordran. Vad som skall avses med tillkomsten är beroende av vilken typ av fordran som avses. Utgångspunkten beträffande avtal är att fordringen anses tillkommen redan i och med avtalsingåendet och att därför avtalsdagen blir avgörande. Ett exempel härpå är NJA 2001 s. 329, där utgångspunkten ansågs vara en persons köp av en fastighet när tvisten avsåg ett krav mot en fastighetsmäklare. Ett annat exempel erbjuds av NJA 1984 s. 600, där säljare och köpare av en bostadsrättslägenhet avtalat att om köparen skulle flytta från lägenheten, så skulle den återsäljas till säljaren för visst pris. HD fann här att preskriptionstiden skulle räknas från fordringens tillkomst, d.v.s. avtalets ingående. I NJA 1982 s. 573 fann HD att preskriptionstiden vid köp av fastighet p.g.a. dolt fel i fastigheten, i enlighet med denna huvudprincip, skulle börja löpa vid tiden för köpeavtalet. Genom en lagändring 1990 föreskrivs numera i 4 kap. 19b § JB att utgångspunkten är att ”köparens fordran på grund av fel i fastigheten preskriberas tio år efter det att han har tillträtt fastigheten”.s. 733