Närliggande

11.Möjligheten att utmäta en fordring betyder normalt att också möjligheter till kvittning finns. Sålunda fann HD i NJA 1986 s. 539 att ett bolags rätt till och därmed fordring avseende s.k. statligt sysselsättningsstöd enligt utsökningsrättsliga regler kunde utmätas. Enligt HD innebar detta ”att det inte finns något grundläggande hinder mot att sådan fordran blir föremål för kvittning”. Detta principiella synsätt bekräftades av HD i NJA 1987 s. 746, som rörde ersättning för psykiskt lidande och för personskada. HD påpekade här att vissa skadeståndsfordringar är av sådan beskaffenheten att gäldenären inte kan anses ha rätt att utan den skadelidandes medgivande infria dem genom kvittning. Som skäl för denna princip har enligt HD anförts att ”rätten till skadestånd kan ha en starkt personlig prägel. Motsvarande motiv bär upp bestämmelsen om utmätningsfrihet i 5 kap 7 § UB, nämligen att vissa fordringar är av den personliga natur att de inte bör kunna tillgripas av borgenärerna”. Detta medförde att det ”av både sakliga och praktiska skäl [kunde anses ligga ] nära till hands att tillämpa en ordning som innebär att en fordran som inte är åtkomlig genom utmätning i princip ej heller skall kunna kvittas bort”. 5.3 Preskription 5.3.1 Preskription enligt preskriptionslagen 5.3.1.1 Vilka anspråk träffas? En fråga av betydelse vid tillämpning av preskriptionslagens regler är naturligtvis vilka anspråk som över huvud träffas av lagens regler. Ett avgörande som rörde denna fråga är NJA 1984 s. 600, där säljare och köpare av en bostadsrättslägenhet avtalat att om köparen skulle flytta från lägenheten, så skulle ”den enligt vårt avtal ’Gentlemans agreement’ återsäljas till” säljaren för visst pris. HovR:n, vars dom fastställdes av HD, tolkade överenskommelsen som att säljaren fått en rätt att under vissa förutsättningar få köpa tillbaka lägenheten. Denna fordran ansågs vara underkastad de vanliga preskriptionsreglerna.s. 733