Stycket

9.Normalt torde åtminstone skilda typer av suspensiva fordringar som enligt 5 kap. 1 § konkurslagen får bevakas i konkursen också kunna användas till kvittning enligt 5 kap. 15 § konkurslagen (se härom Lindskog, Kvittning. Om avräkning av privaträttsliga fordringar, 2 uppl. 1993, s. 167). Av betydelse är här NJA 1989 s. 185 och NJA 1990 s. 110. I det senare målet hade långivaren enligt ett skuldebrev rätt till gottgörelse för skada som uppkommit om lånet till följd av exekutiv auktion eller annars betalades i förtid. Här uppkom frågan om tidpunkten för denna fordrans uppkomst. HD fann att borgenärens skadeståndsfordringar hade sin grund i de förpliktelser som gäldenären enligt skuldebreven åtagit sig, varför fordringarna fick anses ha uppkommit vid skuldförbindelsernas ingående och således före konkursbeslutet. I det förra avgörandet framgick av leasingavtal att uthyraren bl.a. vid hyresmannens konkurs ägde rätt att säga upp avtalet och återta egendomen och härutöver i dessa fall hade rätt till skadestånd. Uthyrarens fordringar hade här enligt HD sin grund i leasingavtalen. Att skadeståndsanspråken var beroende av att hyresmannen försatts i konkurs med därav följande uppsägning från uthyrarens sida kunde enligt HD inte medföra att fordringarna skulle anses ha uppkommit vid konkursutbrottet eller uppsägningen. HD fann därför här att skulderna uppkommit redan vid avtalets ingående.s. 732