Stycket

2.Enligt vad HD anförde i NJA 2002 s. 11 gäller att om en gäldenär beviljas anstånd med betalningen, så står det klart att det inte uppstår någon ny fordran, utan att den fordran borgenären har fortsätter att löpa. HD jämförde här med nyss nämnda NJA 1997 s. 813. I NJA 2002 s. 11 var emellertid frågan om det förhållandet att en checkräkningskredit förlängts i enlighet med kreditavtalet skulle anses innebära att en pantförskrivning upphört att gälla. HD anförde här att principen om att anstånd inte skall anses medföra att ny fordran uppstår också skall anses gälla situationer där ”en förlängning sker med stöd av en bestämmelse i kreditavtalet, varvid krediten löper vidare på i princip oförändrade villkor. I sådant fall kan någon ändring i det ursprungliga rättsförhållandet inte sägas ha skett”. 5.2 Kvittning 5.2.1 Motfordringar som får användas till kvittning Av 28 § SkbrL framgår att gäldenären har kvittningsrätt gentemot förvärvaren av en fordran om gäldenären förvärvat genfordringen innan överlåtelsen av huvudfordringen ”blev honom kunnig eller han fick skälig anledning till förmodan härom” och genfordringen inte förföll till betalning först efter överlåtelsen och senare än huvudfordringen. I ett antal mål har bestämmelsen varit föremål för prövning. I NJA 1978 s. 742, vars huvudfråga var om förutsättningarna för försättande i konkurs varit uppfyllda, hade en förvärvare av fordringar underrättat gäldenären om förvärvet och angivit att dennes eventuella motfordringar inte var kvittningsgilla mot förvärvaren. HD konstaterade här att 28 § SkbrL äger motsvarande tillämpning vid överlåtelse av andra fordringar än enkla skuldebrev och att det av bestämmelsen framgår att kvittningsrätt föreligger under vissa i lagen angivna förutsättningar. HD fann därför att förvärvarens underrättelse varit felaktig och vilseledande för gäldenären.s. 728