Stycket

77.Frågan om kreditgivare gjort sig skyldig till skadeståndsgrundande avtalsbrott genom att eftersätta sin informationsskyldighet prövades också i NJA 1993 s. 163. Här hade banken utan att informera borgensmännen lämnat gäldenären två ytterligare lån efter det att borgensåtagandena gjorts. Banken hade inte heller, innan borgensmännen krävdes på betalning, lämnat information om hur gäldenärens rörelse utvecklades. HD beaktade här att lånen avsåg ”förhållandevis begränsade belopp” som skulle förstärka rörelsens driftskapital och att borgensmännen var syskon till gäldenären och var bosatta i den ort där rörelsen bedrevs. Enligt HD hade banken därför haft anledning att utgå från att borgensmännen skulle få erforderlig information utan någon åtgärd från bankens sida. Dessa omständigheter medförde sammantaget att brott mot informationsskyldigheten inte ansågs ha förelegat. I NJA 1994 s. 381, som också rörde frågan om eventuellt brott mot informationsskyldigheten, hade borgensförbindelsen tecknats av en privatperson i dennes egenskap av näringsidkare och ensamägare till gäldenärsbolaget. Borgensmannen hade emellertid inte underrättat kreditgivaren om att gäldenärsbolaget sedermera bytt ägare och det ansågs av utredningen följa att kreditgivaren inte heller på annat sätt erhållit kunskap härom. Kreditgivaren ansågs därför ha haft fog att utgå ifrån att borgensmannen fortlöpande kände till kreditens utveckling. Redan detta ansågs tillräckligt för att kreditgivaren inte skulle anses ha försummat sin informationsskyldighet. Också i NJA 1998 s. 852 har informationsskyldigheten varit uppe till prövning. Här hade en privatperson vid tiden för dennes borgensåtagande för ett leasingavtal där han själv tidigare varit part en anställning som säljare i gäldenärsbolaget. Vid tecknandet av borgen visste kreditgivaren bara att privatpersonen var anställd i bolaget. Kreditgivaren hade därför enligt HD inget underlag för att förutsätta att privatpersonen höll sig informerad om förhållanden av vikt för regressrättens utövande. Enligt HD kunde det inte heller förutsättas att privatpersonen i sin egenskap av säljare hade insyn i gäldenärens ekonomi eller att han hade möjlighet att utan vidare skaffa sig information om hur gäldenären skötte sitt åtagande. Förhållandena var därför sådana att kreditgivaren genom att inte informera om att gäldenären misskötte sitt åliggande enligt leasingavtalet kunde anses ha eftersatt sin informationsskyldighet. Enligt HD gällde detta oberoende av att privatpersonen försummat att informera kreditgivaren om att han slutat sin anställning i bolaget. I NJA 1996 s. 19 hade borgensmännen erhållit skriftliga upplysningar om innebörden av ett borgensåtagande och dess konsekvenser i anslutning till att de ingick borgensförbindelsen, vilket fick anses uppfylla informationsskyldigheten. Att banken inte informerat om gäldenärernas inkomstförhållanden kunde enligt HD inte anses påverka borgensmännens betalningsskyldighet.s. 674