Stycket

32.Det är vanligt förekommande vid fastighetsköp att köparen anlitar en besiktningsman för att utföra det som hos exempelvis mäklare ofta kallas ”jordabalksbesiktning”, d.v.s. den undersökning som åvilar köparen enligt 4 kap. 19 § 2 st. JB. Betydelsen av ett sådant besiktningsutlåtande prövades i NJA 1998 s. 407. Såvitt framgår av domen kan utlåtanden av det här slaget vara både till fördel och till nackdel för köparen. Fördelen kan vara att den omständigheten att besiktningsmannen inte upptäckt en brist kan utgöra stöd för att inte heller köparen skulle ha upptäckt den och att den därför utgör ett dolt fel som får åberopas. Däremot skall brister i besiktningsutlåtandets kvalitet inte gå ut över säljaren. Borde köparen ha upptäckt ett fel hjälper det sålunda inte att inte besiktningsmannen upptäckt felet. Nackdelen kan vara att besiktningsmannens uttalanden i utlåtandet kan utöka undersökningsplikten. Så var fallet i avgörandet, där besiktningsmannen uttalade att ”något höga fuktkvotsvärden erhölls med ProtometerMini” och ”påpekade vikten av en god ventilation i blivande golv och väggkonstruktion”. Dessa uttalanden borde enligt HD ha föranlett köparna att närmare undersöka orsaken till fuktkvotsvärdena. I utlåtandet hade också påpekats att ett kryputrymme inte besiktats. Eftersom utrymmet varit åtkomligt för besiktning omfattades det av undersökningsplikten. Köparna kunde därför inte åberopa utlåtandet i den delen till stöd för att man fullgjort sin undersökningsplikt. 2.3.5.5 Undersökning före köpet vid köp av lös egendom För köp av lös egendom gäller enligt 20 § 2 st. KöpL att om ”köparen före köpet undersökt varan eller utan godtagbar anledning underlåtit att följa säljarens uppmaning att undersöka den, får han inte såsom fel åberopa vad han borde ha märkt vid undersökningen”. Bestämmelsen gäller också när köparen före köpet har beretts möjlighet att undersöka ett prov och felet gäller en egenskap som skulle framgå av provet. En motsvarande bestämmelse fanns i 47 § i 1905 års köplag. En av många principiellt viktiga frågor i NJA 1979 s. 483 var om köparen uppfyllt sin skyldighet att undersöka varan före köpet. Här hade köparen dels ett år före köpet köpt in två apparater på prov, dels under ”lång tid” provat apparaterna i stor skala. Något brott mot undersökningsplikten ansågs dock inte ha förelegat. HD fäste härvid avseende vid tre skilda omständigheter. Köparen hade nämligen träffat avtal med leverantören av apparaterna till följd av under lång tid iakttagbara driftstörningar. Säljaren hade vidare tagit på sig ett garantiansvar för leverantörens apparater och tecknat avtal om försäljning av ytterligare apparater. Både köpare och säljare hade till sist vid avtalstillfället antagit att apparaterna med smärre justeringar skulle kunnas fås att fungera på ett tillfredsställande sätt. Vad som skall krävas för att man som köpare skall anses ha underlåtit att undersöka varan före köpet prövades i NJA 1988 s. 335 rörande köp av en hjullastare. Här hade det varit på tal att en köparrepresentant skulle komma till säljaren för att provköra hjullastaren före köpet. Eftersom det ”mer varit fråga om ett under ett tidigt förhandlingsskede framfört erbjudande om en möjlighet till provkörning än en sådan anmaning” som reglerades i 47 § i 1905 års köplag fann HD att denna omständighet inte betog köparbolaget möjligheten att göra gällande fel.s. 648