Stycket

55.I NJA 1996 s. 410 hade ett bolag i samband med köp av en fastighet ingått ett låneavtal med en bank enligt vilket bolaget till säkerhet för lånet skulle lämna blivande pantbrev i fastigheten. Till följd av att fastigheten visade sig ej vara registerfastighet och säljarens lagfartsansökan förklarades vilande, bifölls inte ansökan om inteckning i fastigheten. Banken erhöll därför inte avtalad och förutsatt säkerhet. Efter det att bolaget försatts i konkurs önskade banken med stöd av förutsättningsläran att lånet skulle gå åter, där förutsättningen varit att pantbrev skulle kunna tas ut i fastigheten. HD uttalade här att av bl.a. ”NJA 1981 s. 269 och 1985 s. 178, jfr t.ex. 1957 s. 770 och 1974 s. 508” den slutsatsen kunde dras att ”ogiltighet av ett avtal enligt reglerna i en allmän förutsättningslära kommer i fråga först om för en bedömning relevanta villkor, uttryckliga eller tolkningsvis fastställda, särskilda regler beträffande avtalstypen eller i övrigt tillämpliga lagbestämmelser saknas. Förutsättningsläran kan med andra ord ses som ett komplement till främst avtalstolkning och ogiltighetsgrunderna i avtalslagen.” I det enskilda fallet konstaterade HD att säkerhet skulle lämnas enligt ett uttryckligt avtalsvillkor, att följden av en underlåtenhet att uppfylla avtalsvillkoret också reglerades i avtalet och att denna följd var att avtalet kunde hävas. Att säkerheten inte överlämnades utgjorde därför ett kontraktsbrott, vilket också skulle ha varit fallet om överlämnad pant hade varit ogiltig. Mot denna bakgrund saknades utrymme att tillämpa förutsättningsläran.s. 587