Stycket

26.I NJA 1998 s. 304, som rörde frågan om en dödsbodelägare som bodde kvar på jordbruksfastigheten hade ställningsfullmakt att på visst sätt agera för dödsboets räkning, hade dödsbodelägaren lämnat andra personer lov att uppföra en garagebyggnad på en plats på fastigheten, dock utan att ha haft uttrycklig fullmakt från övriga delägare att företräda dödsboet och utan att de övriga konkludent i efterhand godtagit upplåtelsen av mark. HD, som fann att allmän ställningsfullmakt ej omfattat rättshandlingen, prövade härefter om dödsbodelägaren genom att tidigare ingå avtal med samma parter utan att dödsboet framfört några erinringar häremot kunde anses ha förvärvat en tolerans- eller kombinationsfullmakt av sådant slag att den gav honom behörighet att vidta den aktuella rättshandlingen. Personerna hade här åberopat tre rättshandlingar till stöd för att sådan fullmakt förelegat. HD beaktade dock enbart en av dessa eftersom de övriga två omfattades redan av den allmänna ställningsfullmakt dödsbodelägaren haft. Beträffande denna tredje rättshandling, som konstaterades ligga utanför den allmänna fullmakten, hade dödsbodelägaren undertecknat ett upplåtelseavtal i eget namn, vilket ansågs ha kunnat ge personerna intrycket att dödsbodelägaren hade en vidare behörighet. Emellertid anförde HD här att det skulle ”föra för långt att tillmäta denna enda och för länge sedan företagna rättshandling så stor vikt att den i förening med den nämnda allmänna ställningsfullmakten anses konstituera en sådan speciell ställningsfullmakt att” dödsbodelägarens löfte kunde anses binda dödsboet.s. 569