Stycket

16.I NJA 2002 s. 322 hade parterna i ett entreprenadavtal överenskommit att en viss del av betalningen skulle ske ”svart”. När entreprenaden slutförts uppkom tvist mellan parterna rörande denna betalning. HD:s majoritet fann att det förelåg två skillnader mellan 1992 års fall och 2002 års fall, nämligen dels att undandragandet av skatt i 2002 års fall ingick som del i själva avtalet, dels att ena parten i 2002 års fall sedan länge fullgjort sin del av avtalet och motparten hela eller delar av sin betalningsskyldighet. Enligt majoriteten kunde 1992 års fall inte anses avgörande för avvisningsfrågan. I stället prövades avvisningsfrågan enligt de principer som kom till uttryck i 1997 års fall. HD använde här analysen av om ogiltighetspåföljden är påkallad för att pröva om avvisning skall ske. Enligt HD skulle sålunda avvisningsfrågan avgöras efter en analys av syftet med lagstiftningen, behovet av en sådan påföljd för att sanktionera lagregeln och de olika konsekvenserna som påföljden kan medföra. Någon vägledning i den viktiga frågan om ett avtal om svarta pengar skall anses ogiltigt gavs sålunda inte. Däremot framhölls det självklara att det inte är möjligt för enskilda att med bindande verkan träffa avtal hur det ekonomiska resultatet av ett avtal skall deklareras till skattemyndigheten.s. 564