Stycket

10.I NJA 2002 s. 467 hade ett bolag av en privatperson köpt för exploatering en del av en fastighet. I avtalet hade köparen givit säljaren en ”förhandsrätt till att efter genomförd exploatering till gällande marknadspris förvärva valfri villa inom området”. Innan exploateringen genomförts sålde dock köparen området vidare vilket fick till följd att den ursprunglige säljaren gick miste om sin rätt att förvärva en villa inom området. HD tolkade avtalsvillkoret som en överenskommelse om förköpsrätt eller en utfästelse om framtida överlåtelse av fast egendom. Med anledning härav fann HD att även om utfästelsen haft ett värde för den ursprunglige säljaren och denne utgått ifrån att utfästelsen skulle uppfyllas, denne inte ”ägt rätt att förlita sig på utfästelsen i strid med de formkrav som gäller för överlåtelse av fast egendom” och ”den rättspraxis som utvecklats rörande utfästelser om framtida äganderättsövergång av fast egendom”. Utfästelsen befanns därför inte bindande mellan parterna och säljaren kunde inte grunda något skadeståndskrav eller ett jämkningsyrkande på utfästelsen. 1.1.3.3 Formkrav vid dold samäganderätt och andra formkrav I ett antal avgöranden har s.k. dold samäganderätt ansetts föreligga till fast egendom, trots att ena maken eller sambon ensam köpt och fått lagfart för fastigheten (se NJA 1980 s. 705, NJA 1981 s. 693 och NJA 1982 s. 589). Ett sätt att betrakta den dolda äganderätten är, som JustR Hessler anför i 1982 års avgörande, att beteckna den som ett rättsligt skyddat anspråk på att bli ägare. Enligt NJA 1983 s. 550 gäller samäganderättsanspråket i dessa fall väsentligen förhållandet mellan den utåt framträdande förvärvaren och den part som hävdar dold samäganderätt. I dessa fall kunde det enligt HD inte gärna komma ifråga att den öppne ägaren skulle få åberopa formföreskriften som grund för ogiltighet. Av NJA 1993 s. 324 framgår att formkraven i 4 kap. 1 § JB inte behöver vara uppfyllda vid en överlåtelse av en sådan dold äganderätt.s. 560