Stycket

10.I NJA 1985 s. 466 avslog Högsta domstolen en begäran av en komplementär i kommanditbolag att få inträda som intervenient på bolagets sida i rättegång angående fordran mot bolaget. Och i NJA 1997 s. 190 avslog HD en begäran av ett upplöst handelsbolag att få intervenera i en rättegång mot dess bolagsmän i dessas egenskap av proprieborgensmän för bolaget. Handelsbolaget hade som skäl anfört att dess försäkringsgivare hade beviljat rättsskydd under förutsättning av att bolaget intervenerade i rättegången, men HD fann att bolaget inte hade fått någon ny tillgång — fordran på grund av försäkringen skulle uppkomma först som en följd av att bolaget tilläts intervenera och då enbart gälla täckning av de genom interventionen uppkomna kostnaderna. 2.4 Handelsbolags upphörande och liknande För att möjliggöra ett handelsbolags fortlevnad om bolaget sägs upp med stöd av 2 kap. 24–27 §§ och bolagsavtalet saknar föreskrifter om uteslutning innehåller bolagslagen en dispositiv regel om uteslutning av den bolagsman till vilken en likvidationsgrund kan hänföras eller dennes rättsinnehavare. Genom uteslutning av den berörde bolagsmannen kan bolagets likvidation och upplösning undvikas, men till skydd för den uteslutne innehåller den aktuella paragrafen följande tvingande bestämmelser: För det första måste de övriga bolagsmännen vara ense om uteslutningen. För det andra skall den som begärs utesluten erhålla ett lösenbelopp som kan antas motsvara vad han skulle ha erhållit om bolagsskifte i stället hade ägt rum. Och för det tredje har den som begärs utesluten rätt att kräva att säkerhet ställs för att hans ansvar för bolagets förbindelser inte tas i anspråk i större omfattning än som kan antas ha blivit fallet om i stället för uteslutning bolagsskifte i stället hade ägt rum. Om säkerhet krävs av den som är föremål för uteslutning kan uteslutning inte ske med mindre säkerhet ställs, jfr NJA 1989 s. 356.s. 59