1.1.1 Bildande NJA 1998 s. 343 gäller ett fall där en person undertecknade ett överlåtelseavtal för ett aktiebolag under bildande, vilket emellertid inte kom att registreras. Han gjorde gällande att han endast handlat som ställföreträdare eller ombud för ett annat bolag som stiftare. Då detta förhållande inte framgick av avtalet eller på annat sätt blev han personligen ansvarig för förpliktelser på grund av avtalet. Jfr ABL 2 kap. 13 § och 16 kap. 3 §.s. 20
2.NJA 1984 s. 595 gällde frågan om medel som fanns på ett postgirokonto som var öppnat för ett aktiebolag under bildande kunde tas i anspråk genom betalningssäkring för fordran mot en person som utgjorde bolagets styrelse. HD konstaterade i målet att medlen på postgirokontot hade varit skyddade mot utmätning och betalningssäkring för aktieägares och bolagsföreträdares personliga skulder om bolaget vid förrättningstillfället hade varit registrerat. Hur däremot situationen var att bedöma då fråga var om ett aktiebolag som ännu inte var registrerat var en fråga, som inte behandlats i 1900-talets lagstiftning på aktiebolagsrättens område. Så mycket stod dock klart som att egendom, som av ett bolag i vederbörlig ordning förvärvats genom aktieteckning, redan före bolagets registrering var fredad mot anspråk från de olika bolagsintressenternas egna borgenärer. Och detsamma måste antas gälla vad som direkt har trätt i stället för sådan egendom, och under vissa förhållanden också pengar som har sammanblandats med aktiekapitalsmedel. ”Huruvida egendom som i annat fall har förvärvats för ett bolag kan före registreringen utmätas och betalningssäkras för fordringar mot aktieägare eller bolagsrepresentanter” fann HD kunna lämnas öppet i det aktuella målet.s. 20
3.I 1974 års handelsregisterlag föreskrivs i 19 § att registrering eller avförande ur registret som kungjorts i Post- och Inrikes Tidningar skall anses ha kommit till tredje mans kännedom, om ej av omständigheterna framgår att denne varken haft eller bort ha vetskap därom. En motsvarande föreskrift fanns fram till och med utgången av 1994 i ABL 18 kap. 3 §. I NJA 1987 s. 592 (Holma Stallinredningar) uppkom frågan om ett aktiebolag, som under flera års tid levererat varor till en enskild näringsidkare, kunde göra denne personligen betalningsansvarig för leveranser som skett sedan han ombildat den enskilda firman till ett aktiebolag, varom kungörelser skett enligt de nyssnämnda bestämmelserna i handelsregister- och aktiebolagslagarna. Skälet till att det levererande aktiebolaget gjorde sådant ansvar gällande var det, att man från dess sida inte observerat att ombildning till aktiebolag hade skett vartill även kom, att ägaren av firman respektive aktiebolaget även efter det att ombildningen ägt rum gjort flera inbetalningar till det levererande aktiebolaget avseende andra fakturor, och att han vid dessa betalningar hade använt bankgiroblanketter som var försedda med uppgiften att de avsåg den enskilda firman. Högsta domstolen (fyra av fem ledamöter) hänvisade i sina domskäl till de motivuttalanden som låg till grund för de redan 1887 utfärdade firmabestämmelserna, att tredje man till stöd för att han varken ägt eller bort äga kännedom om en registrerad uppgift endast fick åberopa faktiska förhållanden, som gjort det omöjligt för honom att få del av kungörelsen. De omständigheter som säljarbolaget anfört innebar inte att det förelegat något faktiskt förhållande som gjort det omöjligt för detta att få del av de registrerade uppgifterna. Säljarbolaget hade inte heller gjort gällande att de registrerade uppgifterna varit sådana att de inte kunnat hänföras till den verksamhet som den enskilde näringsidkaren bedrivit. Registerinnehållet skulle därmed anses vara känt av tredje man, varför säljarbolagets talan ogillades.s. 20
4.Jfr här NJA 1991 s. 412 beträffande frågan om en leverantör, som träffat avtal med en enskild näringsidkare om leverans av varor, skulle anses ha fått kännedom om ett av näringsidkaren ägt aktiebolag varit leverantörens rätta motpart genom att uppgifter om bolaget tagits in i aktiebolagsregistret och kungörelse hade ägt rum. Se härom vidare nedan under Andra fall av personligt betalningsansvar.s. 21
5.Sedan dessa mål avgjordes har ABL 18 kap. 3 § undergått viss förändring — den tidigare gällande bestämmelsen om publicitetsverkan stod inte helt i överensstämmelse med föreskrifterna i EG:s publicitetsdirektiv. Däremot står 19 § handelsregisterlagen — och för övrigt även en motsvarande bestämmelse i föreningslagen — oberörd av lagstiftningen på aktiebolagsrättens område. 1.2. Jäv NJA 1982 s. 1 (Hunneboverken) gäller ett fall där en av två delägare i ett aktiebolag som tillika var styrelseledamot och firmatecknare i bolaget, för bolagets räkning hade utfärdat ett skuldebrev om 75 000 kronor till sin hustru i anledning av tjänster som hon utfört. Skuldebrevet hade han utfärdat vid en tidpunkt då bolaget hade en ansträngd ekonomisk ställning och han själv avsåg att sälja sina aktier i bolaget och lämna detta. HD konstaterar att styrelseledamoten därmed enligt jäv varit förhindrad att för bolagets räkning utfärda det aktuella skuldebrevet, 1944 års aktiebolag (som var aktuell i målet) stadgade nämligen i likhet med gällande aktiebolagslag att en styrelseledamot saknade befogenhet att ingå avtal om han i frågan hade ett väsentligt intresse som kunde vara stridande mot bolagets. Men ogiltigheten kunde, så som är fallet också enligt gällande rätt, botas om motparten var i god tro. HD fann dock att kvinnan som mottagit skuldebrevet haft god kunskap om bolagets förhållanden och att hon också känt till de motsättningar som rådde mellan hennes man och den andre bolagsmannen liksom om sin makes planer på att sälja sina aktier och lämna sin befattning i bolaget. Hon bedömdes av dessa skäl inte ha varit i god tro varför hon inte på skuldebrevet kunde grunda någon rätt mot bolaget. — Det kan tilläggas att det förhållandet att den bolagsman som utfärdat skuldebrevet därefter beviljats ansvarsfrihet för sin förvaltning under den tid som var aktuell i målet, inte påverkade utgången eftersom det inte framkommit någon omständighet som visade att beslutet om ansvarsfrihet innefattat ett ställningstagande från bolagets sida till det i målet aktuella rättsförhållandet. — Som bekant har ABL numera ändrats på så sätt, att befogenhetsöverskridanden i vissa fall inte medför ogiltighet även om tredje man är i ond tro. Eftersom jävsregeln är intagen i aktiebolagslagen gäller dock alltjämt att tredje mans onda tro medför ogiltighet.s. 21