NJA 2005 s. 498.
Hänvisas från p. 18 (s. 1103)
18.Det ålåg den domstol vid vilken talan väckts att avgöra huruvida avtalet i fråga avsåg att i icke försumbar utsträckning tillgodose behov i köparens yrkesverksamhet eller om den yrkesmässiga användningen tvärtom var av obetydlig omfattning. Härvid skulle domstolen beakta samtliga faktiska omständigheter som objektivt framgick av handlingarna i målet. Däremot skulle hänsyn inte tas till vilka omständigheter eller förhållanden som medkontrahenten kände till vid avtalsslutet, såvida inte den part som gör gällande att han är konsument har uppträtt på ett sådant sätt att medkontrahenten med fog kunnat få det intrycket att det rörde sig om yrkesmässiga ändamål. — Vid den här aktuella prövningen skall således i princip objektiva kriterier vara avgörande och subjektiva faktorer bara undantagsvis få beaktas. 3.4 Behörighet i mål om sakrätt i fast egendom (art. 22.1 i förordningen) I det av svenska Högsta domstolen avgjorda fallet Heydt synes såväl käranden (F-H) som svaranden (R-M) ha haft hemvist i Tyskland. F-H yrkade i tingsrätten fastställelse att han ägde bättre rätt till en inom tingsrättens domkrets belägen fastighet, till vilken R-M var den öppne ägaren. Grunden för F-H:s talan var att R-M hade förvärvat fastigheten för hans räkning. I fråga om svensk domstols behörighet hänvisade FH till art. 22.1 i Bryssel I-förordningen. Enligt den bestämmelsen, vilken motsvarar art. 16.1 i Brysselkonventionen, ankommer avgörandet av tvister som avser sakrätt i fast egendom med exklusiv behörighet på domstolarna i den medlemsstat där egendomen är belägen.s. 1103