Stycket

47.NJA 1996 s. 79, BBS. Fråga var om ansvar i brottmål för en person som i egenskap av ägare och systemoperatör för en BBS drivit en datornätverksamhet, vilken möjliggjort för andra att bl.a. överföra datorprogram från BBS:n till en ansluten dator. Kunde den tilltalade anses ha gjort programmen tillgängliga för allmänheten enligt 2 § URL? Paragrafen åsyftade enligt Högsta domstolen ett aktivt handlande. Med beaktande av den s.k. legalitetsprincipen blev slutsatsen att det inte kunde anses förenligt med lagtexten att ett aktivt handlande som inte gick utöver enbart ett tillhandahållande av BBS:n skulle vara tillräckligt för att fälla systemoperatören till ansvar. Domstolen påpekar härtill att detta innebär en ”påtaglig lucka i det upphovsrättsliga skyddet”. Emellertid skulle en stel distinktion mellan aktivitet och passivitet bl.a. kunna leda till att ”den som gör något, om än för litet, skulle anses mer klandervärd än den som i motsvarande fall bara ’sitter med armarna i kors’. Från rättpolitisk synpunkt skulle en sådan ordning knappast anses godtagbar.” Förutsättningarna för ansvar såsom medverkande kunde inte prövas i målet såsom ansvarspåståendena anlagts. I ett civilmål kunde bedömningen om ansvar för förfoganden över skyddade verk möjligen blivit en annan. Inte heller gällde dåmera lagen (1998:112) om ansvar för elektroniska anslagstavlor. 3.3A(cid:0)(cid:0)ngiven rättsinnehavare som förutsättning för allmänt åtal I det ovan under avsnitt 1.1 presenterade fallet NJA 1998 s. 838, Mein Kampf, noterade Högsta domstolen att angivelse från upphovsmannen eller hans rättsinnehavare inte var en nödvändig förutsättning för allmänt åtal. En annan sak var om en ståndpunkt i målet, att det inte var visat att Fristaten Bayern innehade upphovsrätten till Mein Kampf, skulle innebära att åtalet inte kunde bifallas. Emellertid fann Högsta domstolen att åtal enligt 53 § URL skall kunna bifallas även om det inte är klarlagt vem som innehar upphovsrätten. Det får anses tillräckligt att det i gärningsbeskrivningen anges att någon kränkt en annans upphovsrätt utan att det finns uppgift om vem denne andre är. Detta var just ett av skälen till införandet av möjligheten till allmänt åtal utan angivelse. 3.4P(cid:0)(cid:0)resumtion mot rättsinnehavarens medgivandes. 168