Stycket

30.NJA 1995 s. 164, Stickad Tunika. Högsta domstolen vände sig här mot att mönsterskyddslagens införande skapade förutsättningar för att upprätthålla stränga krav på konstnärlighet beträffande brukskonst för att sådan skall få upphovsrättsligt skydd. Bl.a. framhölls att mönsterlagen inte förmått ge tillfredsställande skydd åt produkter av brukskonst såsom förutsatts vid lagens tillkomst. Efterbildningsverksamhet inte minst i modebranschen var omfattande och hade genom den tekniska utvecklingen blivit alltmer kännbar för modeskaparna; det fanns från samhällssynpunkt starka skäl att söka hindra alltför långtgående efterbildningsverksamhet. Originella och självständigt skapade plagg som fått en individuell och konstnärlig formgivning borde därför komma i åtnjutande av upphovsrättsligt skydd. Mot denna bakgrund fann Högsta domstolen att den ifrågavarande stickade tunikan, genom sin balans mellan olika sticktekniker och genom kombinationen mellan överdelen och den utsvängda kjolliknande underdelen, fick anses uppvisa sådan individuell och konstnärlig gestaltning att den utgjorde ett upphovsrättsligt skyddat alster av brukskonst.s. 161