Stycket

431.Man kan emellertid fråga sig hur anförda tolkning av NJA 1981 s. 693 skulle gå ihop med allmänna principer om kommission. Enligt dessa principer torde det avgörande för vem som blir ägare till viss egendom som förvärvas av en inköpskommissionär nämligen vara kommissionärens avsikt vid förvärvet. Ett exempel på detta utgör NJA 1937 s. 619, där en kommissionär fått i uppdrag av två olika huvudmän att köpa en viss tavla på en auktion, och det avgörande för äganderättsfrågan ansågs vara vad kommissionären ”själv ansett” vid inropet. Vilken avsikt huvudmannen haft vid förvärvet, eller om han över huvud taget varit medveten om att det vid viss tidpunkt företagits ett förvärv, torde däremot inte ha någon betydelse för äganderättsproblematiken. Frågan blir därmed hur det kunde vara av omedelbar relevans för tvisten i NJA 1981 s. 693 att Inga-Lisa L tagit för givet att hon blev delägare i fastigheten trots att fastighetsköpet företogs i Gunnar L:s namn. Varför ansågs inte Gunnar L:s uppfattning vara tillfyllest?s. 922