Närliggande

34.Trots att det således förefaller närmast ha varit fråga om en markering av att rättsordningen beaktat förlusten av att utöva en fritidsaktivitet har den ifrågavarande domen starkt kritiserats. Hårdast har Hellners kritik varit. Han har direkt ironiserat över utgången och angivit att ”älgjakt, men även resor till medelhavsländerna, dock veterligen inte bridge eller poker — tycks kvalificera för ersättning för olägenheter”. I motiven har lagstiftaren tagit intryck av denna — enligt min uppfattning orättfärdiga och tämligen insiktslösa — kritik och trots att lagtexten numera direkt erbjuder en möjlighet att utge ersättning för särskilda olägenheter ”efter en individuell bedömning i det särskilda fallet” kunde lagstiftaren inte avhålla sig från möjligheten att ifrågasätta den fortsatta tillämpningen av NJA 1992 s. 642. Det skall nämligen vara ”fråga om ett avsevärt ingrepp i den skadelidandes livsföring som inte kan uppvägas av andra sysselsättningar.” Detta leder till slutsatsen att ett ”något strängare synsätt än det som kom till uttryck i rättsfallet NJA 1992 s. 642 ter sig alltså motiverat.”s. 329