Närliggande

23.Jag mottog kritik under hand för bl.a. följande utsaga: ”Jag har svårt att förstå tanken att lagstiftaren, antingen via detaljerade lagregler, eller genom allmänna motivuttalanden skulle vara bättre skickad än vår prejudikatinstans att, när nya fall aktualiseras, dra upp gränsen...” för det nya ansvaret. HD:s ställningstagande att ”bolla över” gränsdragningen till lagstiftaren visade sig inte heller vara så enkelt som man hade tänkt sig. Det tog närmare åtta år innan den nya lagstiftningen trädde i kraft och HD tvingades flera gånger ompröva sina domskäl i 1993 års fall. Det ledde fram till att man sänkte kraven från uppsåtligt dödande till grov oaktsamhet. Genom rättsfallen NJA 1996 s. 377 och NJA 1999 s. 632 lades den nya mildare regeln fast och flera ledamöter i domstolen ville gå vidare och sänka kravet till oaktsamhet. Så hann dock aldrig att ske, för genom den nya lagstiftningen uppställdes inget särskilt subjektivt krav vid dödande utan anhörigersättning kom att utgå enligt samma norm som gäller vid den primära handlingen. Om således ansvar inträder på strikt grund enligt produktansvarslagen inträder rätt till anhörigersättning utan något krav i subjektivt hänseende.s. 326