Citat i kontext

Stycket

1.3.1. Preskription. Fråga om specialpreskription beträffande försäkringsersättning har på senare åren ofta kommit upp i rättspraxis, något som tyder på att reglerna är svårtillämpade. Här skall bara omtalas några fall av trafikskada. I NJA 1999 s. 232 har ett trafikförsäkringsbolag, som erkänt sig vara ersättningsskyldig mot den skadelidande, ansetts förhindrad att åberopa den korta preskriptionstiden i 28 § trafikskadelagen. NJA 2000 s. 285 gällde tillämpning av samma bestämmelse i fråga om en whiplashskada. Utgångspunkten för treårsfristen är tidpunkten då den skadelidande fick kännedom om att ersättningsfordringen kunde göras gällande. HD ansåg preskriptionen böra gälla bara med avseende på sådana besvär som den skadelidande haft förutsättningar att lägga till grund för en fastställelsetalan sedan minst tre år. Detta ansågs vara fallet beträffande ersättning för sveda och värk när den skadelidande fått kännedom om sambandet mellan trafikolyckan och hennes värk, medan det i fråga om annan ersättning inte ansågs visat att hon fått kännedom om sin fordran före ett senare besked av läkare.s. 50