Stycket

7.1.3. Grävning. NJA 1998 s. 617 är ett exempel på traditionellt resonemang vid culpabedömningen. En traktorförare tog tillsammans med en traktorgrävare tre skoptag i en åker för att luckra upp markytan och råkade då slita av en telekabel på 45 cm:s djup. HD framhöll att de båda kände till att en kabel fanns nedgrävd på fastigheten och att visserligen risken att råka på den var liten men å andra sidan den möjliga skadan betydande; vidare kunde skadan förebyggas genom att kabelägaren (Telia) gratis tillhandahöll kabelutsättning, och båda hade möjlighet att inse risken. De ansågs oaktsamma genom att utföra grävningsarbetet utan föregående kabelanvisning från Telia och ålades solidariskt ansvar för skadan. Att kabeln förlagts på så ringa djup ansågs inte innebära medvållande. — Mera speciella förhållanden förekom i RH 1998:44, där en kvinna som hjälpt en fastighetsägare med trädgårdsarbete fallit ned i en grop som ägaren tidigare grävt. Trots att skaderisken inte ansågs helt obetydlig har ägarens underlåtenhet att täcka över eller utmärka gropen inte ansetts medföra ansvar, eftersom kvinnan — ägarens särbo, som ofta hållit till på tomten — väl känt till gropen och t.o.m. talat om att den borde täckas över. Ägaren var därför inte skyldig att vidta några speciella åtgärder mot risken när kvinnan vistades på tomten.s. 36