Stycket

28.Rättsfallet NJA 1996 s. 27 (det s.k. Stureplansmålet) rör i första hand frågan huruvida två personer, G och F, som främjat flera mord och mordförsök haft uppsåt i förhållande till huvudgärningen. G och F hade tillsammans med T hamnat i bråk med dörrvakterna på en krog. Därefter åkte de från platsen men beslöt att återvända för att få upprättelse. Efter att ha hämtat ett automatvapen med tillhörande skarp ammunition åkte de tillbaka till krogen, varvid T efter diverse turer började skjuta omkring sig, bl.a. in mot trapphuset. Åtskilliga personer skadades, varav fyra så allvarligt att de avled. Då G och F inte ansågs ha direkt uppsåt till skottlossningen och dess följder blev frågan huruvida de haft eventuellt uppsåt. HD fann i denna del att G och F visserligen måste ha insett risken för att T skulle komma att skjuta mot människor, men att det inte med tillräcklig grad av säkerhet kunde fastslås att G och F skulle ha handlat som de gjorde även om de varit säkra på att T skulle komma att skjuta mot människor. På grund av det anförda dömdes G och F för medhjälp till grovt vållande till kroppsskada och medhjälp till grovt vållande till annans död.s. 905