Stycket

5.Glädjande från svensk synpunkt är att Regeringsrättens hemvistbedömning i RÅ 1996 ref. 52 också i utländska studier befunnits vara hållbar. Avgörandet i RÅ 1995 ref. 99 har inte fått samma internationella uppmärksamhet. Man tvingas nog att konstatera att barnets hemvist i Sverige i det målet grundades på ett betydligt mer tveksamt underlag. I situationer där ett barn har fört en mycket ambulerande tillvaro mellan två eller flera stater, är det dock även möjligt att barnets hemvist inte går att fastställa. Haagkonventionen omfattar inte sådana fall. Problemen på ett djupare plan Målen har sedan ”fortsatt” som vårdnadstvister i både USA och Sverige. Kan man ange några grundläggande brister i det svenska rättssystemet som inte har att göra med vårt sätt att tillämpa Haagkonventionen men som skulle kunna förklara, varför en utomlands bosatt förälder kan anse sig bli lätt ”överkörd” i det svenska rättsväsendet? Svaret är enligt min mening utan tvekan jakande och har tre, delvis sammanhängande, förklaringar:s. 880