Stycket

7.Författaren har således en täm-innebär däremot inte, att varje ligen ”expansiv” syn på tillämp-möjlighet att jämka bortfaller. Det ningen av generalklausulen och är måhända just en sådan flexibilihan tycks reservationslöst godta, tet generalklausulen skall kunna att generalklausulen skall kunna erbjuda. användas för att sätta åt sidan eller I anslutning härtill uppkommer jämka avtalsklausuler som utfor-vidare ett antal frågor som tar sikmats i enlighet med tvingande lag-te på varierande förehållanden regler. Detta är en fråga som och författaren diskuterar därvid skulle ha förtjänat att diskuteras också ett antal olika klausultyper. från principiella utgångspunkter. Ett av dessa förhållanden rör skilVidare finner författaren det ock-jedomsklausuler, där som författaså naturligt, att generalklausulen ren påpekat HD redan tidigt har skall kunna användas för att sätta haft som utgångspunkt att skiljeåt sidan eller jämka handelsbruk. klausuler i konsumentavtal är att Här menar jag också, att en dis-anse som tyngande och satt dem kussion från principiella utgångs-åt sidan i ett antal fall. Härvid punkter skulle kunna föras. Frå-kunde författaren ha uppmärkgan kan belysas genom en prak-sammat att den nya lagen om skiljeförfarande (1999:116) i § 6 ut-ringstagarens ”skyddsvärde” vara tryckligen föreskriver att skilje-liknande och lika stort i båda falklausuler inte får ”göras gällande” len, och att HD genom jämkning i konsumentrelationer. När det av klausulen i det förra fallet även gäller skiljeklausuler i kommersi-borde ha ”jämkat bort” tillämpella avtal är bilden otydligare, ningen av det stränga betalningsmen utgångspunkten synes vara, rekvisitet med hänsyn till omstänatt domstolar är beredda att till-digheterna. Han diskuterar också lämpa 36 § för att sätta åt sidan i sammanhanget NJA 1988 s. 312. skiljedomsklausuler i avtal där ena Författaren menar bl.a. ”att man parten uppfattas vara i underläg-idag i näringslivet inte uppfattar sen ställning. det som så viktigt att betala på ens. 754