RÅ 1997 ref. 65.
Hänvisas från p. 3 (s. 545)
1.Jag vill först och främst säga att jag uppskattar inbjudan att hålla tal vid Svensk Juristtidnings årsmöte i mycket hög grad. Detta beror inte bara på tidningens status i juristvärlden eller på att ämnet ligger nära till hands då jag sedan länge varit vidtalad att för tidningens räkning skriva en recension, vilken tyvärr tagit lång tid på sig att bli färdig, av Barry Holmströms uppmärksammade och jämfört med mina egna studier i ämnet mer lagprövningsfientliga Domstolar och demokrati från 1998, utan fastmer på att flera av de tidigaste artiklar jag skrivit i ämnet, vilka nog väckte en del förargelse inte minst på domarhåll men samtidigt bidrog till att aktivera debatten kring dessa frågor, publicerades just i Svensk Juristtidning under 1996–97.s. 545
2.Därtill kommer emellertid att ämnet sedan dess endast tycks ha ökat i betydelse. Inte minst om man tittar tillbaka på det klimat som rådde i svensk juridik så sent som för tre-fyra år sedan så måste man tala om något av ett paradigmskifte. Jag skulle vilja gå så långt som att påstå att för fem år sedan hade det varit otänkbart att dagens ämne hade kunnat vara föremål för en angenäm sammankomst av detta slag och i denna krets. I dag kan vi i alla fall ha en seriös diskussion kring dessa frågor, även om det väl i och för sig är troligt att flertalet av de glädjande många höga domare som hörsammat inbjudan till denna diskussion alltjämt finner en del av det jag har att säga besvärande provokativt.s. 545
3.Det finns hursomhelst skäl att reflektera över den snabba händelseutvecklingen på det konstitutionella området under de allra senaste åren. 1996, när min avhandling Konstitutionellt rättighetsskydd utkom, tycktes inte intresset för konstitutionella frågor vara överdrivet stort bland svenska jurister. Det var dock just det året som HD för första gången fann att en regeringsförordning stred mot en överordnad norm, i detta fall Regeringsformen. Samma år inträffade det för första gången att en dom där en lag befanns vara grundlagsstridig vann laga kraft. Det var också 1996 som Regeringsrätten för första gången fann att en lag stred mot en EG-rättslig regel och även i några uppmärksammade mål tillämpade från Europarätten hämtade principer som proportionalitetsprincipen och förbudet mot retroaktiv lagstiftning på ett för utgången i respektive mål avgörande sätt. I Lassagårdsmålet från 1997 åsidosattes rentav en svensk lag, lagen om allmänna förvaltningsdomstolar och dess på det förvaltningsrättsliga området centrala bestämmelse om fullföljdsförbud mot förvaltningsbeslut då lagstöd därom saknas, därför att denna stred mot EG-rättens allmänna rättsprinciper. 1998 och 1999 innehöll kanske inte fullt så många intressanta normprövningsavgöranden, men däremot desto tydligare exempel på att även politiskt känsliga frågor nu kunde avgöras slutligt av domstolar. Detta gäller givetvis Barsebäcksmålet, men också exempelvis diskussionerna kring den svenska alkoholpolitiken, där det får beskrivas som överraskande att det nu tycks fullkomligt vedertaget, även bland ledande politiker, att denna fråga, i händelse av bestående oenighet mellan Sverige och EG-kommissionen, kan komma att avgöras av EG-domstolen.s. 545
4.Av särskilt intresse i detta sammanhang är kanske dock att det just de allra senaste månaderna från flera olika håll har kastats nytt bränsle på den konstitutionella brasan. Högsta domstolen har själv i hög grad bidragit till denna utveckling genom att i ett beslut den 15 mars i år, i målet Ö 1867-99, Staten/Ann-Mari Falk, finna att en retroaktiv tillämpning av den s.k. Skattebetalningslagen från 1997 skulle kunna strida mot (det egentligen ganska urholkade) förbudet mot retroaktiv skattelagstiftning i Regeringsformen (RF) 2 kap. 10 § st. 2. Detta var första gången någonsin som någon av de högsta instanserna fann att en svensk lag var eller i sin tillämpning kunde bli grundlagsstridig, ehuru beslutet kom i form av en tolkningsanvisning till Lunds tingsrätt (jfr Rättegångsbalken 56 kap. 13 §) om hur det ifrågavarande lagrummet borde tolkas och tillämpas. HD:s ordförande har också i en artikel i Dagens Nyheter den 26 mars argumenterat för en stärkt ställning för domstolarna, innefattande bland annat en utvidgad lagprövningsrätt. Demokratiutredningen föreslog i sitt slutbetänkande En uthållig demokrati, såvitt jag vet som första statliga utredning någonsin, att domstolarnas lagprövningsrätt bör utvidgas och att det s.k. uppenbarhetsrekvisitet i RF 11 kap. 14 § skall tas bort. Konstitutionsutskottet anordnade den 23 mars en särskild utfrågning med inbjudna experter på temat Skall makten delas? Därtill kommer så existensen av några livaktiga konstitutionella forskningsprojekt i regi av CityUniversitet och SNS samt det glädjande förhållandet att denna övning är så påfallande välbesökt.s. 546