Närliggande

3.Det finns hursomhelst skäl att reflektera över den snabba händelseutvecklingen på det konstitutionella området under de allra senaste åren. 1996, när min avhandling Konstitutionellt rättighetsskydd utkom, tycktes inte intresset för konstitutionella frågor vara överdrivet stort bland svenska jurister. Det var dock just det året som HD för första gången fann att en regeringsförordning stred mot en överordnad norm, i detta fall Regeringsformen. Samma år inträffade det för första gången att en dom där en lag befanns vara grundlagsstridig vann laga kraft. Det var också 1996 som Regeringsrätten för första gången fann att en lag stred mot en EG-rättslig regel och även i några uppmärksammade mål tillämpade från Europarätten hämtade principer som proportionalitetsprincipen och förbudet mot retroaktiv lagstiftning på ett för utgången i respektive mål avgörande sätt. I Lassagårdsmålet från 1997 åsidosattes rentav en svensk lag, lagen om allmänna förvaltningsdomstolar och dess på det förvaltningsrättsliga området centrala bestämmelse om fullföljdsförbud mot förvaltningsbeslut då lagstöd därom saknas, därför att denna stred mot EG-rättens allmänna rättsprinciper. 1998 och 1999 innehöll kanske inte fullt så många intressanta normprövningsavgöranden, men däremot desto tydligare exempel på att även politiskt känsliga frågor nu kunde avgöras slutligt av domstolar. Detta gäller givetvis Barsebäcksmålet, men också exempelvis diskussionerna kring den svenska alkoholpolitiken, där det får beskrivas som överraskande att det nu tycks fullkomligt vedertaget, även bland ledande politiker, att denna fråga, i händelse av bestående oenighet mellan Sverige och EG-kommissionen, kan komma att avgöras av EG-domstolen.s. 545