1.Avsikten med denna artikel har varit att peka på intressekollisioner mellan upphovsrättslagen och tryckfrihetsförordningen och de problem som svensk rätt kan ge upphov till. Problemen har ställts på sin spets genom de välkända rättsfallen NJA 1985 s. 893 (Manifestfallet) och RÅ 1998 ref. 42 (Scientologibibeln). Utgången i dessa mål har åskådliggjort att det finns brister i lagstiftningen. Som framgått beaktas helt olika principer och rättigheter beroende på om offentlighetsprincipen är tillämplig eller ej. Är offentlighetsprincipen inte tillämplig har upphovsrätten en så stark ställning på bekostnad av yttrandefriheten att det i praktiken inte finns något utrymme att ta hänsyn till yttrandefrihetsaspekter. Motsatta förhållandet gäller om offentlighetsprincipen är tillämplig — då finns ingen öppning för beaktande av ens de tyngst vägande upphovsrättsintressena.s. 358
2.Det är anmärkningsvärt att lagstiftningen inte är avbalanserad avseende intressekollisionerna mellan yttrandefriheten, upphovsrätten och offentlighetsprincipen. Frågeställningen rör ett gränsområde mellan offentlig rätt och civilrätt och har uppmärksammats i förhållandevis liten utsträckning. Som nämnts är inte ens den juridiska terminologin synkroniserad. Enligt min uppfattning har man att göra med två situationer som har nära samband med varandra och det vore därför lämpligt med en sammanvägd lagändring för att komma till rätta med de problem som behandlas i denna artikel, så att brister i lagstiftningen kan åtgärdas till förmån för såväl upphovsrättsinnehavares individuella rättigheter som allmänhetens intresse av yttrandefrihet och handlingsoffentlighet.s. 358