EU-rättsliga aspekter på utformning av nationell krisjuridik

Abstract

Vilken roll spelar EU-rätten för utformningen av nationell krisjuridik? En utgångspunkt skulle kunna vara att nationell krisjuridik är just nationell och att internationella åtaganden därför saknar betydelse, men så är inte fallet. Även om EU:s lagstiftare saknar befogenhet att anta lagstiftning på flera av krisjuridikens områden innebär de svenska åtagandena under EUrätten, särskilt reglerna om företräde och direkt effekt, att utformningen av nationell krisjuridik måste ske EU-kompatibelt. Föreliggande artikel synliggör och förklarar hur EU-rätten påverkar den nationella krisjuridikens utformning, med hjälp av exempel hämtade från tio propositioner publicerade 2015–2022.