Litteratur

Två förståelser av det straffrättsliga medvetenhetskravet

Ebba Riberdahl · SvJT 2023 s. 301–311

Öppna hos källan ↗PDF ↗Rättskälldiskussion

Citera

Ebba Riberdahl, Två förståelser av det straffrättsliga medvetenhetskravet, SvJT 2023 s. 301–311

BibTeX

@article{svjt-2023-301,
  author       = {Ebba Riberdahl},
  title        = {{Två förståelser av det straffrättsliga medvetenhetskravet}},
  journal      = {Svensk Juristtidning},
  year         = {2023},
  pages        = {301--311},
  url          = {https://svjt.se/svjt/2023/301}
}

Öppna i bibliografi

Abstract

Frågan om medvetenhetskravets omfattning och betydelse prövades senast av Högsta domstolen i NJA 2020 s. 169 (Vanföreställningen). Rättsfallet har uppmärksammats för sin extensiva formulering av kravet, i motsats till det mer snävt formulerade i NJA 2012 s. 45 (Samurajsvärdet). Dessa två förståelser av medvetenhetskravet har på olika sätt förekommit i både HD- och hovrättsavgöranden sedan brottsbalkens inträde och på så sätt utgjort två växlande spår i svensk praxis. I artikeln behandlas skillnaden förståelserna emellan och Vanföreställningens betydelse för rättsutvecklingen.2 Frågan är om Vanföreställningen innebär en bestående och tillräknelighetsbetonad utvidgning eller om praxis åter kommer att svänga mot en snävare förståelse av medvetenhetskravet.

Omtalad i rättsvetenskapen

Ingen rättsvetenskaplig artikel citerar den här källan ännu.