Universiteten och de juridiska fakulteterna som remissinstanser

Abstract

Kraven på beredning av lagstiftning är en central del i det svenska konstitutionella systemet. I ett större perspektiv kan man se dessa krav som ett uttryck för en mer allmän offentligrättslig princip om beredning av beslut. Mot denna bakgrund behandlar artikeln universitetens och de juridiska fakulteternas roll i lagberedningen som remissinstanser. Utifrån författarens erfarenheter lämnas några synpunkter, bland annat att det kan vara lämpligt att ställa remisser direkt till de juridiska fakulteterna i stället för till universiteten som helhet. Vidare konstateras att rollen som remissinstans förenar beredningstanken med universitetets uppgift att samverka med det omgivande samhället.