När nazismen kom till HD: Judiska flyktingars tillgångar i svensk rättspraxis 1941–1942
Citera
BibTeX
@article{svjt-2019-89,
author = {Anna Wallerman},
title = {{När nazismen kom till HD: Judiska flyktingars tillgångar i svensk rättspraxis 1941–1942}},
journal = {Svensk Juristtidning},
year = {2019},
pages = {89--102},
url = {https://svjt.se/svjt/2019/89}
}Abstract
Under åren och månaderna före andra världskrigets utbrott flydde många judiska företagare från det expanderande tyska riket. Deras företag försattes därvid under ”förvaltning” av de nazistiska myndigheterna. När de judiska flyktingarna i sina företags namn sedermera gjorde anspråk på tillgångar i Sverige, kom de i konflikt med dessa förvaltare, som påstod sig ha exklusiv behörighet att företräda bolagen. När dessa konflikter prövades rättsligt kom målens utgång att bero på huruvida företagets krav på de omtvistade tillgångarna hade uppstått före eller efter den dag då förvaltaren tillsattes. I det förra fallet vann de judiska ägarna framgång; i det senare, förvaltarna. Artikeln visar att denna utgång var väl förenlig med både tidigare och efterföljande praxis för internationella affärsförhållanden, och att den politiska utvecklingen i 1930-talets Europa inte förefaller ha spelat in i Högsta domstolens resonemang.
Omtalad i rättsvetenskapen
Ingen rättsvetenskaplig artikel citerar den här källan ännu.