Näringsfrihet och vinstbegränsning

Abstract

Näringsfriheten, som är en grundläggande förutsättning för en väl fungerande liberal och social marknadsekonomi, är inskriven som en grundlagsskyddad fri- och rättighet i 2 kap. 17 § RF. Även om näringsfriheten har berörts i några lagstiftningsärenden är den föga uppmärksammad och diskuterad i doktrinen. Näringsfriheten och dess grundläggande kärna i form av möjligheten att göra vinst (eller förlust) i den näringsverksamhet som bedrivs har ställts på sin spets genom den s.k. Reepaluutredningens långgående förslag om vinstbegränsning när det gäller offentligt finansierade välfärdstjänster. I artikeln diskuteras hur Reepaluutredningens förslag förhåller sig till den grundläggande och överordnade rätten till näringsfrihet enligt 2 kap. 17 § RF och artikel 16 i EU-stadgan. Författarnas slutsats är att Reepaluutredningens förslag om vinstbegränsning strider mot den överordnade rätten till näringsfrihet enligt såväl regeringsformen som EU-stadgan. Hur förslagen förehåller sig till andra rättsregler har tidigare behandlats av professor Karin Åhman i JT 2017–18 s. 524 ff. beträffande egendomsrätten och av advokat Erik Olsson och jur.kand. Johan Falk i ERT 2017 s. 829 ff. när det gäller upphandlingsreglerna.