Rättsdogmatik in absurdum?

Abstract

Rättsordningen ska främja olika rättspolitiska mål som ekonomisk effektivitet, förutsebarhet och skälighet. Medlet för att åstadkomma detta är uppställandet av abstrakta regler som innehåller dogmatiska begrepp som äganderätt, fordringsrätt, köp och hyra. De dogmatiska begreppen bidrar till förutsebarhet och likformighet i rättstillämpningen, vilka är mål i sig, och gör att domstolarna inte behöver från ”scratch” ta ställning till vad som är en rättspolitiskt lämplig lösning i varje enskilt fall. Ibland kan dock ett dogmatiskt tänkande komma i konflikt med vad som måste betraktas som rättspolitiskt — t.ex. affärsmässigt — lämpligt. Frågan är om de abstrakta modellerna bör frångås i sådana fall.