Kulturella krigsbyten och folkrättslig utveckling
Citera
BibTeX
@article{svjt-2017-274,
author = {Ove Bring},
title = {{Kulturella krigsbyten och folkrättslig utveckling}},
journal = {Svensk Juristtidning},
year = {2017},
pages = {274--288},
url = {https://svjt.se/svjt/2017/274}
}Abstract
I maj 1990, efter det kalla krigets slut, kom dåvarande Tjeckoslovakiens president, Václav Havel, på statsbesök till Sverige. Man väntade sig allmänt att han skulle passa på att återkräva ett krigsbyte från trettioåriga kriget: Silverbibeln. På UD:s rättsavdelning upprättades en promemoria som utredde det folkrättsliga läget beträffande krigsbyten i en historisk kontext. Internationellt har på senare tid frågan om s.k. repatriering av rövade kulturföremål aktualiserats som en tvistefråga mellan museer i väst och framför allt länder i syd. Men krigsbyten skyddas av en princip om ickeretroaktivitet. Det som var lagligt tidigare kan inte retroaktivt drabbas av en ny rättsuppfattning. Folkrätten har förändrats över tid och uppsatsen vill ge svar på frågan när ett nytt rättsläge uppstod. Avslutningsvis berörs det hot mot kulturminnen som Islamiska staten står för.1
Omtalad i rättsvetenskapen
Ingen rättsvetenskaplig artikel citerar den här källan ännu.