Likhet inför skattelag - likhetsprincipen och konstruktionen av jämförbarhet i skatterätten2 hänvisningar
- är den att betrakta som gåva och därmed inte avdragsgill.” Uttalandet ger upphov till frågor. Den allmänna uppfattningen är väl den, att nästan all sponsring sker med det huvudsakliga syftet att för bättra och underhålla image och goodwill. Ingenting i RR:s praxis mot säger detta. RR gör inte heller några som helst antydningar om att ett sådant kommersiellt syfte skulle diskvalificera från avdragsrätt.32 Där emot är rätten noga med att påpeka, att den omständigheten att spons ringen är ägnad (dvs. kan antas resultera i) att dessa syften uppfylls inte i 188 sig grundar någon avdragsrätt.33 Men detta är ju något helt annat. Skatte verket förefaller mena att det för avdragsrätt krävs, förutom motprestatio ner, att syftet med sponsringen inte är kommersiellt. Uttalandet antyder dessutom en syn på gåvobegreppet som knappast kan förenas med den etablerade uppfattningen om dettas innehåll. 4. I dnr 131226859-06/111 (nr 13/06) behandlas frågan om huruvida trossamfund och ideella föreningar främjar allmännyttigt ändamål när de driver förskolor och daghem, samt om det föreligger någon naturlig an knytning till ändamålet.34 SKV anser att registrerade trossamfund/ideella föreningar med religiösa ändamål samt särskilt för barnomsorgsverksamhet bildade föreningar inte är undantagna från skattskyldighet för förskole- och fritidshemsverksamhet. Verket får visst stöd i RÅ 2005 ref. 8 där en ideellt driven verksamhet av det aktuella slaget inte ansågs skattebefriad. En svårighet med RR:s dom är dock att den saknar tydlig motivering. SKV ger i stället självt en egen motivering i styrsignalen, och det är den som riskerar att leda till tolkningsproblem. Enligt SKV gäller generellt att samfunden och föreningar inte kvalifi cerar för skattefrihet för barnomsorgen ifråga, eftersom ”[mfötivet till att placera barn i förskola eller fritidshem är ... i första hand ekonomiskt grundat.” Av detta skäl kan det inte vara allmännyttig verksamhet i IL:s mening. Det torde vara väl känt att det inom trossamfundens verksamhet även förekommer öppna förskolor och lekskolor där föräldrarna faktiskt inte lämnar barnen utan är närvarande under vistelsen. Detta torde utesluta ekonomiska motiv från föräldrarnas sida. Även för de fall barnen lämnas under någon eller några timmar kan syftet med att de deltar i verksamhe ten var annat än ekonomiskt. Den fråga som uppkommer är naturligtvis hur styrsignalen ska tolkas med avseende på fall av detta slag. Det hade varit önskvärt att SKV här motiverat sig med större precision. 5. Styrsignalen dnr 131 233241-06/111 (nr 15/06) behandlar förhål landet mellan sådan motionsförmån som är skattefri enligt 11 kap. 1112 §§ IL, och medlemsavgifter vilka enligt 9 kap. 2 § IL inte får dras av. På flera ställen och under skilda rubriker anges att det följer av gällande rätt att medlemsavgifter som arbetsgivaren betalar för den anställdes räk
- RÅ 1974 ref. 97154 RÅ 1974 not. A 724216 RÅ 1974 not. A 738154 RRKR 1976 1:7196,215 RÅ 1976 ref. 116154, 165 RÅ 1977 Aa 217154 RÅ 1979 Aa 5154 RÅ 1979 Aa 58154, 168 RÅ80 1:24216 RÅ80 1:52154 RÅ80 1:9215 RÅ80 Aa 43154 RÅ82Aa 129154, 165 RÅ82 Aa 141154, 167 RÅ82Aa 145154 RÅ83 1:57154 RÅ83 Aa 115151, 154, 165 RÅ84Aa 190151, 154 RÅ 1986 ref. 158180 RÅ 1987 ref. 21180 RÅ 1987 ref. 158134, 135, 139, 142 RÅ 1987 ref. 162142 RÅ 1987 not. 800154 RÅ 1987 not. 829154, 155 RÅ 1988 ref. 146180 RÅ 1988 ref. 151180 RÅ 1988 ref. 154134, 135, 136 RÅ 1989 ref. 18154, 168, 170 RÅ 1989 ref. 103154, 170 RÅ 1989 ref. 118150, 154, 157, 166 RÅ 1989 not. 276154, 157 RÅ 1989 not. 443149, 154, 165 240 RÅ 1990 not. 507 134, 135, 137 RÅ 1991 ref. 44 180 RÅ 1992 ref. 76 220 RÅ 1992 not. 367 154, 163, 166, 167 RÅ 1993 ref. 16 216 RÅ 1993 ref. 91 I 134, 135, 139, 140, 142 RÅ 1993 ref. 91 II 134, 135, 139, 140 RÅ 1993 not. 372 160 RÅ 1995 not. 84 220 RÅ 1996 ref. 69 134, 135, 139, 140, 143 RÅ 1997 not. 197 154, 158, 170 RÅ 1997 not. 206 135, 139, 140, 142 RÅ 1998 ref. 49 134, 135, 139, 142, 143 RÅ 1998 not. 67 154, 158, 166 RÅ 1999 not. 58 154, 159 RÅ 1999 not. 69 154 RÅ 1999 not. 259 134, 135, 137 RÅ 2000 ref. 31 188 RÅ 2001 not. 1 154, 167 RÅ 2001 not. 2 154, 167 RÅ 2001 not. 4 154, 167 RÅ 2001 not. 113 154, 168 RÅ 2002 ref. 70 155, 170 RÅ 2002 ref. 99 155, 157, 160 RÅ 2002 not. 134 155 RÅ 2002 not. 146 155 RÅ 2002 not. 149 155 RÅ 2002 not. 150 155, 168 RÅ 2002 not. 151 155 RÅ 2002 not. 153 155 RÅ 2003 ref. 52 155 RÅ 2003 ref. 76 217, 221 RÅ 2003 not. 140 155 RÅ 2003 not. 210 155, 170 RÅ 2004 ref. 39 216 RÅ 2004 ref. 101 187 RÅ 2004 not. 215 155, 168 RÅ 2005 ref. 8 189 RÅ 2005 not. 73196,210 RR: s dom den 9 februari 2007, mål nr 8022-0385