Likhet inför skattelag - likhetsprincipen och konstruktionen av jämförbarhet i skatterätten2 hänvisningar
- Det visar sig nämligen vid en närmare granskning att tre av dessa sex styrsignaler syftar till att likställa utövare av viss bransch med övriga skattskyldiga, dvs. helt enkelt att säkerställa generell likabehandling av de skattskyldiga.44 De andra tre uttalandena är emellertid av de slaget att de ger uttryck för en önskad särbehandling av företrädare för vissa bran scher i förhållande till andra skattskyldiga.45 Skillnaderna kan dock vara ganska subtila. Som exempel kan nämnas att styrsignalen om musiker faktiskt syftar till likabehandling av anställda och icke anställda musiker. Särskilt besvärlig kan gränsdragningen i styrsignalen om förmån av fria 198 tidningar sägas vara. Med hänvisning till RÅ 2004 ref. 101 där fri tidning till en chefredaktör ansågs skattefri, rekommenderar Skatteverket att fria tidningar till exempelvis grafisk personal men inte till tryckeripersonal, betraktas som skattefria.46 Mina kunskaper om hur arbetet vid en tidning fungerar är dock alltför knapphändiga för att jag ska kunna ha en upp fattning om huruvida distinktionen är motiverad eller ej. På avgiftsområdet finns den särskilda styrsignal som berörts ovan och som behandlar lagen (2001:1170) om utvidgning av de särskilda avdra gen enligt socialavgiftslagen. Enligt denna lag får arbetsgivare med fasta driftställen inom stödområde A viss nedsättning av arbetsgivaravgifterna. Styrsignalen dnr 131 118460-06/111 (nr 13/06) handlar om tillämpning av den internationella skatterättens principer om definitionen på fast driftställe. Här används det generella uttalande om varaktighet (6 måna der) som görs i kommentaren till artikel 5 i OECD:s modellavtal för tolkningen av lagregeln ifråga. Styrsignalen har emellertid föranletts av frågor beträffande vissa yrkesgruppers situation, bl.a. personliga assisten ter. Det förefaller dock som om SKV menar att de principer som kom mer till uttryck i kommentaren till modellavtalet bör gälla generellt vid tolkningen av uttrycket fast driftställe i lagen (2001:1170). Detta fram står som likformigt och även i övrigt lämpligt, men det kunde möjligen ha uttryckts tydligare i styrsignalen. Sammanfattningsvis kan sägas att det naturligtvis är angeläget att styr signaler som föreslår viss särbehandling av skattskyldiga i viss bransch motiveras på ett sakligt och kontrollerbart sätt. Eftersom utgångspunkten är den grundlagstadgade rättsgrundsatsen att Skatteverket ska iaktta allas likhet inför lagen, finns egentligen endast två möjligheter att rättsligt för ankra olikformighet.47 Antingen är motiveringen att lagen föreskriver det. Lagstiftaren är nämligen inte bunden av RF:s likhetskrav. Alternati vet är att man med en sakligt godtagbar argumentation kan göra gällande att de skattskyldiga man uttalar sig om befinner sig i en situation som är så annorlunda än situationen för övriga skattskyldiga, att olikbehandling är påkallad. De sex nu aktuella styrsignalerna synes alla ha försetts med åtminstone någon form av motivering.
- RÅ 1974 ref. 97154 RÅ 1974 not. A 724216 RÅ 1974 not. A 738154 RRKR 1976 1:7196,215 RÅ 1976 ref. 116154, 165 RÅ 1977 Aa 217154 RÅ 1979 Aa 5154 RÅ 1979 Aa 58154, 168 RÅ80 1:24216 RÅ80 1:52154 RÅ80 1:9215 RÅ80 Aa 43154 RÅ82Aa 129154, 165 RÅ82 Aa 141154, 167 RÅ82Aa 145154 RÅ83 1:57154 RÅ83 Aa 115151, 154, 165 RÅ84Aa 190151, 154 RÅ 1986 ref. 158180 RÅ 1987 ref. 21180 RÅ 1987 ref. 158134, 135, 139, 142 RÅ 1987 ref. 162142 RÅ 1987 not. 800154 RÅ 1987 not. 829154, 155 RÅ 1988 ref. 146180 RÅ 1988 ref. 151180 RÅ 1988 ref. 154134, 135, 136 RÅ 1989 ref. 18154, 168, 170 RÅ 1989 ref. 103154, 170 RÅ 1989 ref. 118150, 154, 157, 166 RÅ 1989 not. 276154, 157 RÅ 1989 not. 443149, 154, 165 240 RÅ 1990 not. 507 134, 135, 137 RÅ 1991 ref. 44 180 RÅ 1992 ref. 76 220 RÅ 1992 not. 367 154, 163, 166, 167 RÅ 1993 ref. 16 216 RÅ 1993 ref. 91 I 134, 135, 139, 140, 142 RÅ 1993 ref. 91 II 134, 135, 139, 140 RÅ 1993 not. 372 160 RÅ 1995 not. 84 220 RÅ 1996 ref. 69 134, 135, 139, 140, 143 RÅ 1997 not. 197 154, 158, 170 RÅ 1997 not. 206 135, 139, 140, 142 RÅ 1998 ref. 49 134, 135, 139, 142, 143 RÅ 1998 not. 67 154, 158, 166 RÅ 1999 not. 58 154, 159 RÅ 1999 not. 69 154 RÅ 1999 not. 259 134, 135, 137 RÅ 2000 ref. 31 188 RÅ 2001 not. 1 154, 167 RÅ 2001 not. 2 154, 167 RÅ 2001 not. 4 154, 167 RÅ 2001 not. 113 154, 168 RÅ 2002 ref. 70 155, 170 RÅ 2002 ref. 99 155, 157, 160 RÅ 2002 not. 134 155 RÅ 2002 not. 146 155 RÅ 2002 not. 149 155 RÅ 2002 not. 150 155, 168 RÅ 2002 not. 151 155 RÅ 2002 not. 153 155 RÅ 2003 ref. 52 155 RÅ 2003 ref. 76 217, 221 RÅ 2003 not. 140 155 RÅ 2003 not. 210 155, 170 RÅ 2004 ref. 39 216 RÅ 2004 ref. 101 187 RÅ 2004 not. 215 155, 168 RÅ 2005 ref. 8 189 RÅ 2005 not. 73196,210 RR: s dom den 9 februari 2007, mål nr 8022-0385