Muntlighetsprincipen - en rättsvetenskaplig studie av processuella handläggningsformer i svensk rätt2 hänvisningar
- 144 5.1.4.1 Ej fel att avslå yrkande om muntlig förhandling En begäran om muntlig förhandling framställd av en enskild som för talan i målet gör, som vi sett ovan, en muntlighetspresumerande pröv ningsordning tillämplig i läns- och kammarrätt. Som framgått i det ovan behandlade EKMR-fallet Döry mot Sverige krävs, i de fall som omfattas av konventionen väl att märka, exceptionella omständigheter för att det skall anses försvarligt att underlåta att hålla muntlig förhandling på begäran. Det är därför inte förvånande att RegR endast i ett fatal fall har ansett att det inte varit fel av underinstanserna att avslå ett sådant yrkande. Dessa fall är dock desto intressantare genom att de markerar den gräns som ändå finns för inverkan av den enskildes inflytande på valet av handlägg ningsform. Tre regeringsrättsfall är i detta sammanhang värda särskild uppmärksamhet. Det är RÅ 1996 ref. 80, RÅ 1996 not. 302 och RÅ 1997 ref. 62. I RÅ 1996 ref. 80 hemställde en enskild klagande i ett mål angående gravsättning av aska om muntlig förhandling. Såväl länsstyrelsen som KR fann sådan förhandling obehövlig och avslog yrkandena därom. RegR kom till slutsatsen att något krav på muntlig förhandling i fall som dessa inte kan grundas på EKMR, eftersom de efterlevande parter som tvistar med varandra om gravsättning i normalfallet inte anses föra en process om någon rättighet av det slag som avses i konventionen. Därvid beak tade domstolen även rätten till skydd för privat- och familjelivet enligt konventionens art. 8. Utan att det sades rakt ut är den som skulle ha kunnat ställa krav på muntlig förhandling i dessa mål med nödvändig het oförmögen att i någon form kommunicera sin uppfattning.515 Som RegR konstaterade är ”huvudsyftet med bestämmelserna i begravningsla gen [----] att söka utröna och tillgodose den avlidnes önskemål”. Vid en prövning endast enligt de allmänna reglerna i 9 § 3 st. FPL uttalade RegR:
- 1987 not. 650 RÅ 1996 ref. 80 RÅ 2002 ref. 23