- Jfr Case of Strömblad v. Sweden appl. 3684/07, 05/04/2012 # 95. RÅ 2003 not 181, RÅ 1996 ref. 52, RÅ 1995 ref. 99.
- RÅ 1983 2:40 208 RÅ 1983 2:87 148 . RÅ 1985 2:26 158 . RÅ 1985 A659 168 RÅ 1987 ref. 127 104 RÅ 1987 ref. 160 152, 159 RÅ 1988 ref. 89 208, 218 RÅ 1989 not 169 148 RÅ 1990 ref. 13 147 RÅ 1990 ref. 97 177 RÅ 1991 not 206 157 RÅ 1992 ref. 6 160 RÅ 1992 not 640 160 RÅ 1993 ref. 72 177 RÅ 1993 ref. 102 36 RÅ 1993 not 290 158 RÅ 1995 ref. 38 148 RÅ 1995 ref. 39 160 RÅ 1995 ref. 46 156 . RÅ 1995 ref. 64 155 RÄ 1995 ref. 99 229 RÅ 1996 ref. 52 229 RÅ 1996 ref. 61 161 RÅ 1996 ref. 91 157 f. RÅ 1996 not 98 148 RÅ 1997 ref. 8 108 RÅ 1997 ref. 58 236 . RÅ 2000 ref. 33 162 RÅ 2001 not 107 156 RÅ 2002 ref. 3 68 RÅ 2003 not 181 229 RÅ 2003 not 202 147,
Rättsfall
RÅ 1996 ref. 52
RättskälldiskussionÖppna i bibliografi
Citera
RÅ 1996 ref. 52
BibTeX
@misc{ra-1996-ref-52,
author = {{Regeringsrätten}},
title = {{RÅ 1996 ref. 52}},
year = {1996},
howpublished = {Rättsfall}
}Dom
Hämtar dom…
Omtalad i rättsvetenskapen
9 hänvisningar i 3 artiklar · 9 stycken/fotnoter
Svensk rättspraxis3 hänvisningar
- 2.1 Betydelsen av internationella konventioner Domstolarna, eller i vart fall de högsta instanserna, synes numera i allmänhet vara medvetna om att svenska lagregler på den internationella privat- och processrättens område som grundar sig på internationella konventioner bör tolkas på ett konventionstroget sätt. Ett illustrativt rättsfall från den aktuella perioden är RÅ 1996 ref. 52, som rörde tolkningen av hemvistbegreppet i ÖverflyttningsL och den bakomliggande Haagkonventionen (nedan avsnitt 3.4.4).
- Tyvärr förekommer det dock ibland att domstolarna förbiser tilllämpliga konventioner. Se beträffande Luganokonventionen RH 1996:84 (nedan avsnitt 3.5.1) och RH 1997:100 (kommenterat i SvJT 1998 s. 566–568). 2.2 Hemvistbegreppet Liksom i tidigare redogörelser kan konstateras att frågor om en parts hemvist spelar en stor roll i rättspraxis och ofta vållar svårigheter. Det gäller i synnerhet inom den internationella familjerätten. För illustrativa rättsfall från den här aktuella perioden se NJA 1997 s. 196 och 1999 s. 166, RH 1996:84 samt RÅ 1996 ref. 52, samtliga angående barns hemvist. NJA 1996 C 48 rör frågan om makes hemvist vid tilllämpning av IÄL.
- Avgörandet är i linje med nutida tendenser inte bara i mål om vårdnad och umgängesrätt (jfr från tidigare rättspraxis särskilt NJA 1992 s. 93 och ett obiter dictum i NJA 1995 s. 770, 773 samt RH 1993:52) utan också i andra typer av familjerättsliga mål. Se Bogdan 1999 s. 204; Pålsson i Festskrift till Lars Hjerner (1990) s. 485, 500. 3.4.4 Överflyttning av barn RÅ 1996 ref. 52: Två makar — mannen amerikansk och hustrun svensk medborgare — hade tillsammans en dotter (A), född 1987. En domstol i USA, där makarna var bosatta, dömde år 1992 till äktenskapsskillnad mellan makarna och fastställde en mellan dem träffad överenskommelse, enligt vilken A skulle stå under föräldrarnas gemensamma vårdnad. År 1993 ingick makarna en ny överenskommelse, vilken likaledes fastställdes av amerikansk domstol, av innebörd bl.a. att vårdnaden om A fortfarande skulle vara gemensam samt att A skulle bo växelvis hos vardera föräldern enligt ett rullande schema som omfattade åren 1993–2005. I enlighet med denna överenskommelse flyttade A i juli 1993 tillsammans med modern till Sverige och vistades där till den 20 augusti 1995. Under den därpå följande tvåårsperioden skulle A enligt överenskommelsen bo hos fadern i USA. Vid den överenskomna tidpunkten vägrade emellertid modern, som under tiden väckt talan vid svensk domstol med yrkande att ensam få vårdnaden om A, att överlämna A till fadern. Med hänvisning till 1993 års amerikanska domstolsbeslut och under åberopande att modern olovligen kvarhållit A i Sverige ansökte fadern enligt ÖverflyttningsL om överflyttning av A till honom i USA.
- Viktigast i detta hänseende är de specialkommissionsmöten, som med några års mellanrum anordnas av Haagkonferensen för internationell privaträtt i syfte att undanröja svårigheter vid konventionens tillämpning och att bidra till en enhetlig tolkning av konventionen i de olika konventionsstaterna. Det senaste sådana mötet hölls i Haag i mars 1997, och ett nytt möte är planerat till våren 2001. RÅ 1996 ref. 52 var föremål för ingående diskussioner vid 1997 års Haagmöte. Det stora flertalet delegationer fann anledning saknas att kritisera avgörandet.
- Den vårdnadstvist som har fortsatt mellan barnets föräldrar efter Regeringsrättens dom i RÅ 1996 ref. 52 har nyligen lett till dom i Solna TR där gemensam vårdnad förordas mellan den i Sverige bosatta modern och den i USA bosatta fadern (do m 00-07-04, mål nr T 1134-96). Denna dom är helt i linje med 1998 års vårdnadsreform, se ovan. — I gällande svensk rätt finns det inga allmänt tillämpliga, lagfästa regler om tillämplig lag för vårdnadstvister, utom bestämmelsen i 3 kap. 6 § i IÄL. I övrigt synes enligt rättspraxis tillämpningen av svensk lag dominera på den ena eller andra grunden. Se närmare, M. Jänterä-Jareborg, Svensk domstol och utländsk rätt, 1997, s. 220–224.
- Utgången i målen RÅ 1995 ref. 99 och RÅ 1996 ref. 52 Inledningsvis hänvisades till den internationella uppmärksamhet som Sveriges påstått felaktiga tillämpning av Haagkonventionen fått. Som där påpekades handlar det om vissa äldre ärenden om påstått olovligt bortförande (kvarhållande) av barn från USA till Sverige, nämligen målen RÅ 1995 ref. 99 och RÅ 1996 ref. 52. I mera officiella expertmöten angående Haagkonventionens tillämpning har Sverige däremot — i vart fall hittills — kommit undan all allvarligare kritik.