Rättsfall

NJA 2025 s. 88

Rättskälldiskussion

Citera

NJA 2025 s. 88

BibTeX

@misc{nja-2025-s-88,
  author       = {{Högsta domstolen}},
  title        = {{NJA 2025 s. 88}},
  year         = {2025},
  howpublished = {Rättsfall}
}

Öppna i bibliografi

Dom

Hämtar dom…

Omtalad i rättsvetenskapen

7 hänvisningar i 4 artiklar · 7 stycken/fotnoter

Medborgarnas möjligheter att föra talan i domstol mot staten i miljöpolitiska frågor1 hänvisning

Måns Jacobsson · SvJT 2025 s. 617–633 · 1 ställe

Som exempel på de negativa följderna för dem av statens underlåtenhet gav några av dessa kvinnor de lidanden som de hade tillskyndats under vissa värmeböljor. 9Det förtjänar påpekas att rätten till hälsa, välbefinnande och livskvalitet inte nämns i konventionen utan är omständigheter som domstolen har infört genom sin praxis. 10 Domen antogs med 16 röster mot 1. Avvikande mening avgavs av den brittiske domaren som ansåg att majoriteten hade gått utanför vad Europakonventionen tillät domstolen att avgöra. 1 1 Stichting Urgenda v. Nederland, ECLI:NL:HR:2019:2007. 12 Efter framgången i första instans hotade denna miljöorganisation 29 multinationella bolag med stämning om de inte publicerade ambitiösa klimatplaner. Ett nederländskt bolag publicerade därefter planer för en väsentlig minskning av sina koldioxidutsläpp. 13 Bund für Umwelt und Naturschutz Deutschland e.V. und SolarenergieFörderverein Deutschland v die Bundesregierung, BVerfGE 157:30. 1 4 Die Deutsche Umwelthilfe v. die Bundesregierung, OVG11A22/21, OVG A31/22. 15 1998 års konvention om tillgång till information, allmänhetens deltagande i beslutsprocesser och tillgång till rättslig prövning i miljöfrågor; prop. 2004/05:65. 16 WZW Klimatzaak v Belgien et al. 2021/AR/1589, 2022/AR//637/, 2022/AR891. 17 [2024] EWHC 995 (Admin). 18 Cons. Const., 27 oct. 2023, n° 2023–1066 QPC. 1 9 Dom 1079/2023, Greenpeace v. España. 20 HR 2020–2472–P. 2 1 2023 FCA 241. 22 The Asian Shimbun, Asian and Japan Watch, 20 September 2024. 2 3 747 F. 3d 1159, 1167 (9th Cir. 2020). 24 Ricki Held et al., v. State of Montana et. al. 2 5 Mål PMT 17372-21. 2 6 Lagen (2018:1197) om Förenta nationernas konvention om barnets rättigheter (prop. 2017/18:186). 2 7 Mål T 8304-22. 2 8 Mål Ö 7177-23. 29 Institutet gavs därmed en ställning som i vissa utländska rättssystem, framför allt de system som grundas på common-law, ges Amicus curaie (”domstolens vän”). Denna term avser en person eller organisation som inte är part i målet och som tillåts att ge in ett yttrande till en domstol i en speciell fråga i vilken personen eller organisationen besitter särskild sakkunskap för att belysa frågor och konsekvenser av ett beslut utanför parternas intressen. Europadomstolen erkänner sådana yttranden under uttrycket ”ingripande av tredje part”. Det torde vara utomordentligt ovanligt att sådana yttranden ges in till svenska domstolar. Migrationsöverdomstolen har emellertid godtagit sådana amicus-yttranden från Förenta Nationernas högkommissarie för flyktingar (UNHCR) i målen MIG 2018:7 och 2021:14. 30 I samband med Sveriges tillträde till Århuskonventionen antogs lagen (2005:181) om miljöinformation hos vissa enskilda organ som bl.a. gäller för verksamhet som avser myndighetsutövning eller utförande av offentliga tjänster som har samband med miljön; prop. 2004/05:65. Jfr direktiv 2003/35/EG om åtgärder för allmänhetens deltagande i utarbetandet av vissa planer och program avseende miljön. 3 1 NJA 2025 s. 88. 32 I det pressmeddelande som publicerades av HD gör ett av de fem justitieråd som deltagit i målets avgörande följande uttalande: HD har alltså kommit fram till att gruppmedlemmarnas talan, så som den utformats vid tingsrätten, inte kan tas upp till prövning. Domstolen har inte tagit ställning till hur frågan skulle bedömas om talan fördes av en förening och talan var begränsad till att begära att få fastslaget att staten kränkt deras rättigheter enligt Europakonventionen genom att inte vidta tillräckliga åtgärder för att motverka effekterna av klimatförändringar. 3 3 Ett justitieråd var skiljaktigt i fråga om skälen till beslutet. 34 Jfr resolution A/76/300 antagen av Förenta Nationernas generalförsamling den 28 juli 2022, The human right to a clean, healthy and sustainable environment. 3 5 Prop. 2004/05:65 s. 75–99. 3 6 Sedan manuskriptet till denna artikel lämnades till Svensk Juristtidning, har Aurora i ett pressmeddelande av den 14 april 2025 uttalat att Aurora kommer att, mot bakgrund av HD:s beslut, stämma staten i egenskap av förening.fotnot 8 · s. 620

Fastställelsetalans tillåtlighet i Sverige och Norge: särskilt om krav på talans konkretion4 hänvisningar

Agnes Hellner · JT 2025 s. 353–382 · 4 ställen

Relationen mellan materiell och processuell rätt: It’s complicated1 hänvisning

Agnes Hellner, Marie Jarnesand · JT 2025 s. 4–10 · 1 ställe

För två nyliga exempel på detta, se Klimattalan NJA 2025 s. 88 och Regionens medgivande NJA 2025 s. 271.fotnot 10 · s. 6

Bland rättsförhållanden och metaforer1 hänvisning

Marie Jarnesand · JT 2025 s. 63–76 · 1 ställe

Jfr NJA 2025 s. 88. Actio popularis är en talerätt med rötter i den romerska rätten. För att termen ska bli användbar måste den särskiljas från talerätt grundad i ett eget anspråk p.g.a. exempelvis en skadegörande handling. Vid en actio popularis har, som Lindblom träffande beskrivit det, talerättströskeln ”sänkts ända till golvnivå”, se Lindblom, Per Henrik, Grupptalan: det angloamerikanska class action institutet ur svenskt perspektiv, Norstedts, 1989, s. 182 not 32.fotnot 68 · s. 75