Kontaktprincipen enligt gällande rätt2 hänvisningar
- Prop. 1990/91:8 s. 32, prop.1997/98:7 s. 36 och prop. 2005/06:99 s. 50. Denna utgångspunkt har kritiserats av vid ett flertal tillfällen, se exempelvis Ryrstedt, E., Gemensam vårdnad inte alltid det bästa för barn i JT 2000–01 s. 423–429 särskilt på s. 428; Ryrstedt, E., Kravet på konsensus — till barnets bästa? i SvJT 2003 s. 340 särskilt på s. 342. 1 2 Ett gemensamt vårdnadsansvar har även förutsatts minska antalet tvister mellan föräldrar samt öka jämlikheten mellan dem. Se Singer, A., Gemensam vårdnad för alla föräldrar – Barnets bästa eller social ingenjörskonst? i SvJT 2014 s. 348–356 särskilt på s. 351. 13 Prop. 1997/98:7 s. 51. 14 Se prop. 2024/25:10 s. 75. 15 Denna pendelrörelse har även uppmärksammats i förhållande till den så kallade ”återföreningsprincipen” som gäller på socialrättens område. Även återföreningsprincipen syftar till att tillgodose barnets nära och goda och kontakt med båda föräldrarna. Se Gustafsson, H., Wejedal, S. och Östlund A., ”Lex lilla hjärtat” – Om rättsprocesserna och den politiska pendeln, i Förvaltningsrättslig tidskrift 2020, s. 671–709 särskilt på s. 688 ff. 16 Se prop. 2024/25:10 s. 12. Regeringen omnämner inte Lilla hjärtat eller Tintin uttryckligen i propositionen, utan anger endast att: ”Under de senaste åren har flera uppmärksammade fall inträffat där barn blivit utsatta för dödligt våld av en förälder. Dessa tragiska händelser belyser behovet av att agera för att stärka skyddet för barn från att utsättas för våld och andra kränkningar.” Att uttalandet rör Lilla Hjärtat och Tintin är min tolkning av det skrivna. 17 Prop. 2024/25:10 s. 16. 1 8 Prop. 2024/25:10 s. 16. 19 Prop. 2024/25:10 s. 18. 20 NJA 2023 s. 1018, p. 6. 2 1 NJA 2023 s. 1018, p. 11. 22 NJA 2023 s. 1018, p. 12. 23 NJA 2023 s. 1018, p. 13–27. 24 SÖ 1989:7. Konventionen om de civila aspekterna på internationella bortföranden av barn Haag den 25 oktober 1980. 25 NJA 2023 s. 1018, p. 29–31. 2 6 Prop. 2024/25:10 s. 10. 27 Prop. 1990/91:8 s. 32. 28 Ds 1989:52 s. 48. 29 Ds 1989:52 s. 36. 3 0 Prop. 1990/91:8 s. 25. 31 Ds 1989:52, bilaga 1, s. 15. 32 Prop. 1997/98:7 s. 36. 33 Prop. 1997/98:7 s. 51 f. Detta trots att portalparagrafen vid införandet endast gav uttryck för att barnets bästa skulle komma i ”främsta rummet”. 3 4 Ryrstedt, E., Gemensam vårdnad inte alltid det bästa för barn i JT 2000–01 s. 423–429 på s. 427 ff. 35 Inför ändringen konstaterade Ryrstedt att gemensam vårdnad var en norm i Sverige också när föräldrarna inte bor med varandra, se Ryrstedt, E., Barnets rätt att komma till tals i frågor om vårdnad, boende eller umgänge, i JT 2005–06 s. 303–348 särskilt på s. 303. 36 Prop. 2005/06:99 s. 50 f. 37 Prop. 2005/06:99 s. 50. 38 Jfr prop. 2020/21:150 s. 74 ff. 39 Prop. 2024/25:10 s. 16. 4 0 Prop. 2024/25:10 s. 75. 41 NJA 2024 s. 480, p. 27–37. 4 2 Prop. 2024/25:10 s. 16. 43 Kaldal, A., Standardiserade metoder för att bedöma risk i ärenden om vårdnad, boende och umgänge, i JT 2012–13 s. 540–562, särskilt på s. 542. 44 NJA 2023 s. 1018, p. 12. 45 NJA 2023 s. 1018, p. 27. 46 Det går att diskutera om domstolar kan beakta alla grader av risk när de fastställer barnets bästa. Detta eftersom barnets bästa ska fastställas genom en helhetsbedömning med ledning av alla kända omständigheter i fallet. Denna diskussion behandlas inte vidare i den här artikeln av utrymmesskäl. 4 7 Kaldal, A., Standardiserade metoder för att bedöma risk i ärenden om vårdnad, boende och umgänge, i JT 2012–13 s. 540–562, särskilt på s. 546; Se även Kaldal A., Parallella processer – En rättsvetenskaplig studie av riskbedömningar i vårdnads och LVU-mål, Jure Förlag, 2010, s. 341 f. 48 Kaldal, A., Standardiserade metoder för att bedöma risk i ärenden om vårdnad, boende och umgänge, i JT 2012–13 s. 540–562, särskilt på s. 545. 4 9 NJA 2023 s. 1018, p. 14. 50 NJA 2023 s. 1018, p. 15. 51 Prop. 2024/25:10 s. 16 52 NJA 2023 s. 1018, p. 11. 5 3 NJA 2023 s. 1018, p. 15 och 29. 54 NJA 2023 s. 1018, p. 27–29. 5 5 Se Ryrstedt, E., Gemensam vårdnad inte alltid det bästa för barn i JT 2000–01 s. 423– 429 särskilt på s. 427 ff. 5 6 Prop. 2005/06:99 s. 49 f. 57 Ryrstedt, E., Gemensam vårdnad inte alltid det bästa för barn i JT 2000–01 s. 423–429 särskilt på s. 428 f.
- En avgörande omständighet för att bedöma hur tungt barnets intresse av en nära och god kontakt med båda föräldrarna ska väga är även barnets egen åsikt. Det framgår delvis av NJA 2024 s. 480. I avgörandet ansågs pappan vara den som bäst kunde tillgodose att barnen hade kontakt med båda föräldrarna. I det fallet hade barnen gett uttryck för att de ville bo med mamman. Det fanns dessutom uppgifter som tydde på att barnen hade ett särskilt behov av kontinuitet. Trots att pappan var den som bedömdes vara bäst på att tillgodose barnens intresse av en nära och god kontakt med båda föräldrarna, tilldelades mamman ensam vårdnad. Avgörandet visar enligt min mening att kontaktprincipen kan väga olika tungt beroende på omständigheterna i det enskilda fallet. Regeringens påstående om att barnets behov av en nära och god kontakt med båda föräldrarna inte är en omständighet som ska prövas i det enskilda fallet stämmer alltså inte. Hur stort barnets behov av kontakt med båda föräldrarna är ska avgöras i varje enskilt fall och sedan beaktas när barnets bästa fastställs i det enskilda fallet. Detta eftersom barns behov av att träffa sina föräldrar varierar från barn till barn. För att avgöra hur stort behov ett enskilt barn har till kontakt med båda föräldrarna är det förstås även viktigt att beakta barnets åsikt i frågan.