Förvaltning, förnyelse eller förbättring?1 hänvisning
Rättsfall
NJA 2023 s. 104
RättskälldiskussionÖppna i bibliografi
Citera
NJA 2023 s. 104
BibTeX
@misc{nja-2023-s-104,
author = {{Högsta domstolen}},
title = {{NJA 2023 s. 104}},
year = {2023},
howpublished = {Rättsfall}
}Dom
Hämtar dom…
Omtalad i rättsvetenskapen
4 hänvisningar i 2 artiklar · 4 stycken/fotnoter
Sakägarbegreppet i fastighetsbildningslagen3 hänvisningar
- Under vissa omständigheter är trots fjärde stycket delägarna sakägare i förrättningen, se Lastageplatserna på Skaftölandet NJA 2023 s. 104. Vi ska återvända till situationen senare i artikeln.
- Jfr prop. 1988/89:77 s. 84. Som vi ska återkomma till nedan har nog tröskeln för att bli sakägare blivit lägre efter Lastageplatserna på Skaftölandet NJA 2023 s. 104, dvs. utredningsplikten och vilka som ska upptas som sakägare är efter domen mer långtgående än vad som var gängse uppfattning tidigare.
- En annan anslutande situation är frågan om alla delägare är sakägare vid förrättningar som rör delaktigheten eller om det alternativt går att avgränsa sakägarkretsen till enbart vissa delägare. För den beskrivna situationen har HD klargjort rättsläget. Målet Lastageplatserna på Skaftölandet NJA 2023 s. 104 gällde en samfällighet för lastageplatser (bryggor) med ett antal delägande fastigheter. Genom fastighetsreglering överfördes fyra fastigheters samtliga andelar i samfälligheten till fyra andra fastigheter som inte varit delägare sedan tidigare. Antalet fastigheter ökade alltså inte i omfattning, och inte heller andelstalen påverkades, utan den enda förändringen var vilka fastigheter som var delägare av samfälligheten. I förrättningen upptogs avträdande och mottagande fastigheters ägare som sakägare. Ingen annan delägare togs dock upp i sakägarkretsen. Efter att förrättningen vunnit laga kraft menade en delägare, vars andel inte direkt berördes, att man borde ha varit sakägare i förrättningen och anförde därför domvilla.