Svensk och EU-domstolens rättspraxis i internationell privat- och processrätt 2021–20222 hänvisningar
- Frågan om huruvida en svensk domstol kan förelägga en utomlands bosatt part att förete en elektronisk handling som finns utomlands aktualiserades i NJA 2022 s.249 inom ramen för en underhållstvist, där ett barn yrkade att hennes far skulle föreläggas att förete sina digitala danska skattehandlingar från den danska Skattestyrelsen. Högsta domstolens utgångspunkt var att en domstol bara kan komma åt bevisning i en annan stat om den staten har godkänt det, eftersom en bevisupptagning på plats inom en annan stats område annars typiskt sett skulle utgöra en kränkning av denna stats suveränitet. Domstolen noterade att det på detta område finns ett antal internationella instrument, men ställde sig frågan om något av dessa behövde användas när en part yrkar att en annan part ska förete en elektronisk handling som finns utomlands. Om editionssvaranden i Sverige enligt lag eller avtal har rätt till handlingen är det enligt domstolen klart att det saknar betydelse om den faktiska lagringen sker i Sverige eller utomlands. Detsamma gäller dock också när en utomlands bosatt editionssvarande är part i en svensk rättegång och föreläggandet avser att han ska förete handlingen vid den svenska domstolen. Några hinder mot ett vitesföreläggande för att påverka editionssvarandens beteende i utlandet finns normalt inte, när föreläggandet skall fullgöras i Sverige och han inte föreläggs att i utlandet bryta mot de där gällande lagarna. I det aktuella fallet hade fadern en ovillkorlig rätt och dessutom möjlighet att enkelt nå handlingarna genom att på egen hand logga in i Skattestyrelses sida, vilket enligt domstolen gjorde att han kunde anses inneha handlingarna. Det fanns därför förutsättningar att bifalla editionsyrkandet, utan att det krävdes en begäran om dansk rättslig hjälp. Behandlade rättsfall (hänvisningarna avser avsnitt):
- RH 2021:30 2 RH 2021:32 11 RH 2021:46 11 RH 2022:10 13 RH 2022:12 2, 6